Jag har ingen koll längre.

Den senaste veckans symptom är enligt följande:

* Svår irritation
* Huvudvärk
* Känslan av extremt blytung kropp
* Svullna fötter
* Ballongmage
* Känslan av att vara förvirrad
* Gråtmildhet
* Mat- och godissvullande
* Sömnsvårigheter
* Vakensvårigheter (det är motsägelsefullt att å ena sidan ha svårt för att sova samtidigt som det är svårt att vara vaken men det är så det är. OK!?)
* Röven som gärna limmar på allt som det går att sitta ner på
* Omotivationen. Till ALLT
* Önskan om att få vara ensam eller för all del krypa under en sten och bara vara. Själv.
* Oförmågan att vara ödmjuk mot min omgivning eftersom JAG GÖR ALLT RÄTT och DET JAG TYCKER  ELLER SÄGER ÄR SANNING. Capish!


Jag tror att ni gissat rätt om ni gissat att Frk Röd annonserade sin ankomst.

Själv blir jag lika förvånad  v.a.r.e.n.d.a  månad.


Pöss på er.

Nu virrade det till sig igen...

...eller när hjärnan kortslöts.

Hur kan man stå vid bankomaten för att göra ett kontantuttag och totalt glömt bort sin pinkod när man fem minuter tidigare använde samma kort och pinkod för att betala sina matvaror på Konsum????????
Tre försök fick jag.
Tre chanser att komma ihåg min kod som jag haft dom senaste 10 åren och använde fem minuter tidigare!
Tre chanser att komma ihåg pinkodshelvetet som jag ibland använder flera gånger varje dag!
Tre chanser att pröva mitt fingerminne och inte tänka på vilka fyra futtiga siffror som ingår.
Men nä...
Inte en chans.

Kan jag få diagnos tack?

PS.  Nu har jag kommit på vilken kod jag har! Ni får gärna fnissa. Jag bjuder på det. DS

Pöss på er.

Eventuellt...

Varsågod! Till alla som vill ha.
 Jag snott den från google.

...tänker jag att kombinationen migrän, mens, avgrundströtthet och vårdepression inte är särskilt lyckad. Speciellt med tanke på att jag faktiskt skiter i om solen skiner och fåglarna kvittrar ihjäl sig för jag vill egentligen bara lägga mig ner och dö sova. Faktiskt. Och typ vakna i juni...
...å i morgon är det måndag.
Det här var väl ett särskilt upplyftande inlägg måste jag säga. Inte.

Pöss på er.

På temat virrig...

...har jag under eftermiddagen lyckats virra till det så mycket (jag hann med det innan arbetsdagen tog slut) att jag borde kunna ta hem första pris i grenen "Virrig, Virrigare, Virrigast".
Nej, jag tänker inte säga skriva mer än så här (jag vet att jag säger A men inte B men jag skiter i det) men jag borde nog fan skaffa mig;

1. Ny hjärna med prima minnesfunktion och utan förvirring.
2. Ny hjärna som är effektiv.
3. Ny hjärna rätt och slätt.

Allt utan inbördes ordning bara en ny hjärna kommer först!


Pöss på er.

Virr, virr på er!

Det virriga fortsätter. Idag hos tandhygienisten.
Nu måste jag tillägga att hon är lika virrig som jag. Fast hon är sisådär 20 år äldre så hon är förlåten.

Virr nr 1:
Hon ska karva runt i några tandfickor i min överkäke. Höger. Vi pratar om ditt o datt och så ska hon lägga bedövning (jo, för det måste jag ha om jag ska ligga kvar i stolen) men helt plötsligt märker både hon och jag att hon ska sticka mig på vänster sida. Nere!
-"STOPP o BELÄGG!!" skrek vi i kör och så började vi om från början innan jag hann bli bedövad.

Virr nr 2:
Behandling klar.
Betala. I med kontokortet i kortläsaren...
...å vi pratar vidare...
...å vidare...
...å vidare...
Jag går.
-"STOPP o BELÄGG!!" tänkte vi ikapp och så gick jag tillbaka och hämtade kortet och kvittot.

Virr nr 3:
Pju! Lite jobbigt det där med att glömma saker och ting konstaterar både jag och Fru Tandhygienist.
Ja. Det är det.
Tack o hej vi ses om tre veckor, kom vi överens om.
-"STOPP o BELÄGG!! sa hygienisten och fladdrade efter mig med tidkortet.

Nu ska jag virra mig ut i köket och ta en kopp te. Hoppas jag.
Har ni haft en helt normal dag eller varit lika virriga som mig eller heter det jag? Please tell me!

Pöss på er.

Vad är det för fel på mig?

Eller kan jag få en diagnos tack.

Plats: Konsum
Ärende: Inköp av mat.
Minnesstöd: Handskriven handlingsplan.
Övrigt: Pratar med folk o fä.
Övrigt värdelöst vetande:  Skällde ut en kund på jobbet idag (som egentligen inte är en kund utan mer en person som har för mycket fritid och därför bestämt sig för att tillbringa den på min arbetsplats) och är fortfarande arg.

Virr nr 1:
Å så börjar jag vimsa runt bland frukt och grönt. Stirrar på min lapp och ser att det står potatis och jag registrerar att det finns säckar på 10 kg MEN då tar jag lök och öser ner i en påse och går DÄRIFRÅN.

Virr nr 2:
Gurka är nästa grönsak att inhandlas enligt plan.
-"Ja vad bra!" tänker jag när jag ser att man kan köpa två gurkor för typ 20 kr. Tar i stället ett paket blåbär och går DÄRIFRÅN!

Så här är det varenda gång jag handlar, fast med olika varor då förstås. Kolla, kolla på varan och ta något annat och gå därifrån. Snart behöver jag en personlig handlingsassistent tror jag.

Summan av kardemumman blir ju att när jag ska försöka göra någon sorts summering och likhetskoll mellan varukorgens innehåll och handlingsplanen innan kassan brukar jag för det mesta "fäjla" och får irra runt och hämta in missade varor.

Är det bara jag och åldern eller är det fler som är som mig? Alltså lite allmänt förvirrade.

Pöss på er.

Huvudet under armen. Del 2.

Ibland tänker jag tillbaka på hur alert, pigg och vaken jag var när jag var yngre. Framför allt effektivare. Då menar jag inte yngre som tonåring utan bara för sisådär 5-10 år sedan. Jag är ju inte glömsk egentligen bara en aning distraherad. Eller min hjärna slutar fungera lite som den själv vill. Som om det vore fullt i minnet. Min mobiltelefon brukar tala om för mig att telefonminnet snart är fullt och att jag måste radera lite information. Den funktionen skulle jag vilja ha på mig också.

Inte glömde jag bort viktiga saker på jobbet som att rapportera in kontrolluppgifter till skatteverket eller slutlig lön till FORA. Ja, alltså nu glömde jag inte helt bort det eftersom jag kom på det. Idag. Att det skulle vara inrapporterat tills i morgon. Senast. Lite i grevens berömda tid.

Inte heller glömde jag bort att jag har tvätt att tvätta. No Way! Nu registrerar jag att det finns tvätt att tvätta men gör inte något åt det.

Städade gjorde jag varje torsdag. Alltid. Varenda torsdag!
Nu får det bli när det blir. Om jag har lust. Fast det har jag ju aldrig. Lite skit i hörnen har väl ingen dött av!? Va!?

Handla mat. Så välplanerad jag var. Visste precis vad som skulle handlas och vad vi skulle äta till middag. Nu har jag med mig min i förväg handskrivna handlingsplan men drabbas alltid av tillfällig afasi, dyslexi, minnesförlust och enorm trötthet så fort jag stiger innanför Konsums dörrar.

Nu ska jag inte trötta ut er mer. Nu ska jag gå och sätta mig i min nya soffa och stirra rakt fram.


Pöss på er.

Smaltips á la Gafflan.

I förrgår kände jag mig smal (ibland händer det) varpå jag fick ett ryck och vägde mig. Nu var jag inte så smal som jag kände mig. Tydligen.
Fem orsaker (kilon):
1. Aldrig, aldrig, ALDRIG väga sig dagarna före mens. Hello vatten!
2. Var naken. Kläder väger.
3. Damma av vågen. Damm väger.
4. Gör toalett INNAN vägning.
5. Har du mycket hår på skallen (som jag har just nu, typ pälsmössa) så väger i alla fall det minst ett par kilo.
Summa summarum har jag egentligen gått ner i vikt. Inbillar jag mig i alla fall.

Pöss på er.

Var katten har jag lagt den nu???

Jag kan inte riktigt hitta energin, som jag behöver just nu, till mitt arbete. Samma visa varje morgon. Likt en elitidrottare står jag i hallen och slår mig på kinderna, daskar mig på låren och hoppar på stället och upprepar högt för mig själv:
KOM IGEN NU GAFFLAN!
DU KAN!
DU KAN GÖRA DET!
DU KAN VARA EFFEKTIV OCH ENERGISK!
NU KÖR JAAAAAAAG!
Sedan kastar jag mig ut genom dörren och flyger nedför backen till jobbet och...
...likt en ballong pyser energin ur när rumpan landar på kontorsstolen.
Va??
Jag behöver MER semester eller hur?

Pöss på er.

Jag är...

...jättesugen på att skriva ett trevligt litet blogginlägg men eftersom jag inte har något trevligt att skriva om så får det trevliga bli en annan dag. Fast nu blev det ett litet inlägg i alla fall. Trevligt eller inte?!
OM jag hade haft något av intresse att rapportera så kunde ni få veta det att tvättberget hos mig tagit mig till nya och rekordhöga höjder. Jag har ignorerat och blundat länge nog men nu måste det till några tvättar för här är rena underkläder en sådan bristvara att jag häromsistens istället för att tvätta köpte mig lite nya. Nu tror ni säkert att jag är lat men för att slänga mig med ett citat jag haft stående till höger här i bloggen så kan jag lova er att det är mer så att; " I´m not lazy! I´m just highly motivated to do nothing".
Så det så!

Pöss på er.

Kan jag få en diagnos, tack!

Vad har jag för syndrom, egentligen, när jag ska handla mat enligt listan och kommer hem utan diskmedel, toapapper, lätta och ost?

Gafflans handlingsplan.
Mycket slarvig skrivet. Huvudsaken är att jag förstår/ser...ibland gör jag inte det.

Det som däremot inhandlades, helt improviserat ska ni veta, var kyckling, yoghurt och saft! Var stod det? Märkligt, för jag står och kollar av min lilla inköpslista gång efter annan och läser vad jag ska ha och ändå misslyckas med mitt uppdrag och dessutom kommer hem med något helt annat (som vi dessutom redan hade hemma).
Diagnos, analys...någon?

Pöss på er.

Nått nytt?

I Gafflanbloggen intet nytt.
Idag har dagen gått från mörkgrått till svart på ingen tid alls. För det blev aldrig riktigt ljust ute och fast jag hade tänt alla lampor som fanns på kontoret så var det mörkt i alla fall.
Annars då? Tja, jag är;
Trött som en koala.
Hungrig som en varg.
Sur som en surströmming.
Sugen som en igel på godis.
Torr som fnöske om benen.
Irriterad som ett eksem.

Nu får jag sluta med det negativa.

Pöss på er.

Vad är det som är så svårt att fatta?

När jag dammsuger så hörs det. Nu menar jag inte att dammsugaren för väsen, jag menar moi in person. Så mycket svordommar och andra fula ord som kommer ur min mun är inte att leka med. För hur det än är så finns det alltid någonstans sladden fastnar, slangen viker sig så att det suger vakuum, dammsugarpåsen måste bytas, saker  är inte upplockade, mattor som sugs fast och en helskottas massa annat onödigt krafs liggande på helt fel plats.

Milt uttryckt!

Nu infinner sig massflykt av familjen från de rum jag och Fru Miele vistas i. Döttrarna stänger in sig på sina rum, maken går ut osv och kvar går jag och mina superhormoner som alla är programmerade med PMS. När dammsugaren tystnar och är bortställd
kommer dom tassande och undrar varför jag är arg!!
ARG? JAG? *fattar ingenting* Jag "bara" dammsuger jue!
Livet är underbart! *ironi*

Pöss på er.

Dagens fråga.

Måste gnälla lite. För det är ju så jag.
Dagens fråga får nog bli "Hur fan hann jag med allt förr?" Förr är vid detta tillfälle lika med när döttrarna var små/mindre.
Förr hann jag ha ett välstädat hem med var sak på sin plats och var organiserad till tusen och dessutom jobba.
Nu är det ett virrvarr av dammråttor/bävrar, kaos och oorganisation och jag jobbar inte ens heltid.
Förr hann jag med tvätt trots avsaknad av torktumlare/torkskåp. Alla vet ju hur det är att ha barn i "overallåldern" och vad det kräver i form av tvätta/torka och dubbla uppsättningar av alla utekläder.
Nu hinner jag knappt tvätta underkläder.
Förr gjorde jag matinköp en gång i veckan med stödköp av enstaka varor.
Nu är Konsum mitt andra hem och det händer mer än en gång per vecka att jag är där flera gånger per dag.
Listan kan göras lång men jag ska skona er från min triviala vardag. Visst är jag omtänksam?!
I min iver att analysera vart det gick snett i mitt dagliga vardagsliv så tror jag att jag någon gång under flickornas mellanstadieålder tappade det som kallas framförhållning...men säker är jag inte.
I alla fall...någon som vet vart man kan köpa ny?
Pöss på er.

Men orka!

Hela helgen har jag och min superfrisyr hasat runt hemma utan att få en enda sak gjord. Jag är trött.
För trött för att aktivera mig, trött men ändå jävligt rastlös.
Så trött så att jag blir trött på av att vara trött och då blir jag trött på det att jag är trött alltså.
Make sense?!
Nä.
Jag fattar inte heller. Egentligen är det ju bara att sparka sig själv redigt där bak och sedan sätta fart men orkar jag? Nä-hä då. På sin höjd orkar jag lyfta kaffekoppen till munnen och dricka men thats it!
Maken, däremot, har gjort en djupdykning ner i burken med redighetspiller och får ta mig fan så mycket gjort under en helg att jag blir trött av att bara titta på honom och ännu mer av att lyssna på alla saker han SKA göra (vi snackar pågående husrenovering nu).
Nu ska jag laga mat men det är knappt jag orkar och sedan måste jag, med tvång, skicka mig själv in i duschen...om jag orkar...kanske kan jag dra ut på det ända tills i morgon men då får jag ju gå upp lite tidigare och det orkar jag då rakt inte om jag ska vara så här trött.
PS: 9/11 idag och jag har hedrat minnet av alla dom som fick sätta livet till i WTC-attacken med att tända  ljus. DS.
Pöss på er.

Efterlysning.

Sist jag såg röken av dig var i oktober. Du försvann samtidigt som mina gamla vänner, Lat och Slö, kom och hälsade på under ett av Förkylnings besök. Du dumpade mig utan att säga ett ord. Kvar stod jag, liten, blek, rädd och mager (nåja) och undrade vad som hände!? Sökt dig med ljus och lykta under stock och sten men likt en fis i en korgstol är du borta.
Jag som hade så många roliga projekt inplanerade för oss och utan dig blir det intet. Vad säger du om detta:
- Trädgårdsarbete. Det är ju vår nu!
- Rensa på vinden. Härligt va?
- Skura väggar och golv på toaletten. Jo, kaklet på väggarna behöver verkligen tvättas!
- Rensa bland döttrarnas kläder. Vet du hur mycket kläder dom har?!
- Göra fint i klädkammaren. Tänk dig...nya hyllor till både kläder och skor...va...underbart!
- Städa i köksskåpen. Du vet ju hur det ser ut där...
Listan på roligheter kan göras lång och jag lovar att inte göra dig besviken!
Snälla, snälla Energi kom tillbaka!! Jag behöver dig!
Svar till "Du och jag för alltid"
PS. Jag har bytat till vårgardiner men det var inte detsamma utan dig. DS.