Stilla veckan?

Varken still eller så värst lugn. Mest trött.
Hemma hos mig har vi stressat (jag o yngsta) mest yngsta för att hinna med morgonbussen. Såpass att hon, yngsta alltså, missat bussen två dagar i rad. Yeeej på det.

Hemma hos äldsta har (och för all del även hos mig) livet varit lite mer stressande eftersom hon tappat bort plånboken (nej, jag är inte ett dugg förvånad för hon är den mest förvirrade person jag känner) med alla sorters möjliga kort i. Det genererar lite jobb. Ni vet spärra, spärra och SPÄRRA!
Sen blir allt låst och livet blir jävligt krångligt.
Så därför var jag inte förvånad när hon ringde igår kväll, stående på Nils Erikssons platsen i Göteborg packad och klar för att komma hem under påsken, bara för att upptäcka att hon inte kunde lösa SMS-biljett för den jävla appen var kopplad till hennes visakort som är, just det ja, spärrat.
Jag ringer Västtrafik för att få hjälp och "jo, det är jätteenkelt, sa kundtjänst, du kan lösa sms-biljett till henne om du laddar ner appen för den tjänsten och skriver in hennes mobilnummer i stället för ditt" sa kvinnan på kundtjänst. "Skitbra!" sa jag och tackade för hjälpen.
Sen började krånglet och ni vill inte veta vad det fan inte gick att göra och att jag efter en timmes krångel och telefonsamtal hit och dit INTE fick det att FUNGERA. "Kunde jag inte köpa en fysisk biljett på min lokala matbutik för att sedan fota och messa i väg till min dotter?" undrade jag när jag pratade med Västtrafik för miljonte gången men si det gick inte för så kunde man inte gör alllllllllls! sa Västtrafik.
Det blev en biltur (och retur) till Göteborg för att hämta dotter. Sicken tur att hon inte går i skola i Umeå eller något annat ställe långt bort. Då vet ja inte hur vi skulle löst det. Tigga sig lite kanske?
Sa jag att jag hatar Västtrafik förresten? Inte? Jag gör det i alla fall. Bara så att ni vet.

Skärtorsdag  idag betyder kort arbetsdag. Hurra på det. Kvar på agendan står sedan matvaruinköp och efter det ren och skär tröttmadöd i soffan. Utan stress, krångel eller måsten.

GLAD PÅSK.


Pöss på er.

Skräpigt inlägg.

Som ni kanske har märkt har jag ordverifieringen på till kommentarerna.
Jag tröttnade på att varenda dag tömma skräpkorgen. Måste ju ändå kolla så att jag inte klickar bort någon helt legitim kommentar. Eller hur?
När jag loggade in på bloggen i måndags hade jag 817 opublicerade skräpkommentarer. På ETT inlägg. Över 700 på ett annat unt so weiter. Hundratals skit/skräpkommentarer på hur många inlägg som helst.
Stå ut ett tag med ordverifiering så att jag får bort robotkommentarer, porr och annat oseriöst.

Apropå skräp.
Gick in på yngstas rum igår. Rullgardinerna behövde rullas upp. Den svarta grottan behövde ljus. Jag har ju slutat städa på döttrarnas rum bara så att ni vet.
Men.
O.M.G!
Vad den ungen hade "samlat" på tvätt, papper, plastpåsar, muggar, plastbunkar(????) och annan bröte. Det enda hon inte samlat på var damm. Jag vet att hon dammsög under helgen som gick men hur fan kan man "glömma" att städa bort resten av oredan? Va? VA?
Sen gick jag in på äldstas rum, hon är ju bara hemma någon eller några helger i månaden men det går att göra fynd även där om man lyfter på lite prylar. Bestick t ex eller tejprullen som varit "försvunnen" sedan långt före sommaren.
Om jag städade rummen?
Japp.
Det ska inte hända igen. Amen på det.

Pöss på er.

Samtal mellan döttrarna.

Förra veckan var yngsta på ett knepigt humör (PMS). Äldsta tyckte det var lite jobbigt så till slut frågade hon henne varför hon var så irriterad. Yngsta har alltid svar på tal...
...så hon svarade att;
"-Jo du förstår, jag käkade bitchflakes till frukost och till det drack jag en stor kopp ironi!!"

Sån é hon.

PS. Äldsta skrattade högt och vi andra också. DS

Pöss på er.

Så fint...

...att jag redan på tisdagen känner mig lika trött som om jag jobbat mer än en hel vecka.
...att det är utvecklingssamtal med yngsta och hennes klassföreståndare ikväll när jag egentligen känner att jag inte orkar lyssna, vara trevlig och förståndig.
...att äldsta redan beställt studentmössa, halvbeställt studentblåsan hon ska ha på studentbalen och att hon (tillsammans med likasinnade partyprinsessor) nu letar efter lämplig partyresa till Magaluff i slutet av maj och överlåter till sina föräldrar att betala kalaset samt att oroa livet ur sig innan det ens blivit verklighet (resan that is)!

Nu ska jag fortsätta jobba och glutta på gråvädret.


Pöss på er.

Hormonernas vågor går höga.

Yngsta och äldsta tjafsar om något helt oväsentligt. Det är ganska sällan det tjafsas nu för tiden så jag reagerar med en gång. Ber dom lägga tjafset åt sidan och bete sig som människor om det nu är möjligt.
Det tjafsas färdigt om än motvilligt då båda helst vill ha sista ordet. Alltid. Yngsta går till sitt rum och jag kan se åskmolnet som svävar över henne och äldsta till sitt rum men med ett litet fluffigt sommarmoln i släptåg.
En stund senare säger äldsta;

Äldsta: -"Yngsta är elak, tyken, högljudd och väldigt envis!"
Gafflan: -"Hon har precis fått mens..."
Äldsta: -"Blir jag också sådan när jag ska ha eller har fått mens?"
Gafflan: -"Svar JA!"

Vi, som i det här fallet, den kvinnliga delen av familjen går in i en jobbig period nu.
Yngsta har PMS:at och precis fått mens.
Jag PMS:ar och ska snart har mens.
Äldsta ska snart PMS:a. Vilken dag som helst.

På önskelistan till tomten står synkade menstruationscyklar. Då blir det korta och intensiva kollisioner istället som nu...långt och utdraget.

Kvinnliga hormonlifvet är ljufligt. Inte. Å du snälla vecka utan hormoner måtte du komma snart!


Pöss på er.

Jag ska bara säga det...

...att mina älskvärda döttrar har käkat taggtråd idag. Dom är såååå söta mot varandra. Bitchiga är ett bra ord!
Mycket får jag höra om "rakade får i handfatet" och "vem-som-lånat-vilket-klädesplagg-av-vem-och-att-det-fan-inte-gick-för-sig".

Tänk om jag skulle kasta bensin på elden genom att tala om alla olater som jag tycker dom ligger inne med...men jag skiter i det för när kriget redan startat är det i full gång och det kommer att komma mer dom emellan. Kvällen är lång. Hoppas dom har läxor. Är oändligt tacksam att det är långt mellan gångerna och att dom faktiskt är vänner 99.99% av tiden dom är hemma.
Idag är jag i alla fall en trött mamma.

Pöss på er.

Jag förstår...

...att tonåringar har en ämnesomsättning på minst 200% och att dem efter en skoldag kommer och är lite småhungriga.
Därför försöker jag tala om för mina tonårsdamer att dom behöver inte vräka i sig mat som om det var den sista som fanns på jorden för jag ska alldels strax laga mat. Förstår dom det då?
Nej. Dom måste äta.
Yngsta har allt som oftast redan huggsexa och frossar i baugetter, frallor, nudlar, varma mackor, you name it, när jag kommer hem från jobbet så skadan är redan skedd. Äldsta försöker jag mota bort från kylskåpet men om jag under ett ögonblick försvinner in på toa kan man ge sin fan på att det slängts ihop en äggröra och rostas bröd på löpande band innan jag ens hunnit få upp och knäppt brallorna.
Så därför får jag och maken gå här med hungern rivandes i kroppen i alla fall till bortåt 18.30-snåret innan jag kan servera mat till mina utsvultna vargar (ironiserar lite).
PS. Nu ska jag ta en frukt annars kommer jag att dö svältdöden. DS

Pöss på er.

Samtal.

Med döttrarna.
På morgonen.
Yngsta är den trötta tonåringen personifierad och utan överdrift och väckning från föräldrar skulle hon nog kunna sova dygnet runt.

Yngsta: -"Jag tror jag har utvecklat en tightare relation till min säng under helgen."
Mamman: -"Du tror inte att den relationen har pågått ett par år nu? Jag tycker mig veta det nämligen!"

Äldsta har sovmorgon och går hemifrån sist av alla. Hon är också mycket disträ och förvirrad. Därav följande lilla konversation.

Mamman: -"Glöm inte att släcka lampor och låsa dörren."
Äldsta: -"Klart jag inte glömmer!"

Jag kom hem på lunchen och upptäckte att det lamporna lyste i hela huset men det var i all fall låst. Ett av två rätt.
Nu ska jag prata med mina döttrar, om det är möjligt vill säga, för av fyra familjemedlemmar har tre mens och maken kanske har PMS när han kommer hem. Vad vet jag?! 
Livet är underbart!

Pöss på er.

Att ha ett samtal...

...med maken kan ibland vara som att prata med en person från en väsens skild från oss kultur eller någon som är uppväxt under en annan tidsepok som 1200-talet (det var att ta i men...tja). Jag är lite partisk här men det finns tillfällen när vi, som i jag och döttrarna, inte släpper in honom i samtalet för han (jag citerar gärna döttrarna här) "fattar inte", "hänger inte med", "hör inte" samt är "enkelspårig". Igår hade vi ett sådant samtal (nej, jag tänker inte gå in på detaljer) där jag tror jag hade fått bättre svar av en vägg eller om jag inte hade tagit upp ämnet till samtal överhuvudtaget. Faktiskt.
PS. Jag älskar honom i alla fall...och döttrarna med...fast han är från 1200-talet... DS

Pöss på er.

Let´s dance hos Gafflans.

Det är roligt att studera döttrarna när yngsta ska lära äldsta dansa vals. Äldsta har ingen taktkänsla, saknar koordination och är utrustad med två vänsterfötter. Typ. Yngsta har både taktkänsla och koordination och en höger- respektive vänsterfot. Yngstas nackdel är att hon asgarvar så in i h-te när hon ska lära äldsta att dansa vals i, som hon säger, "tänkt fyrkant" för att få stegen rätt. Äldsta tänkte inte så, hon tänkte mer att dansa lite som jag vill och då blev det ingen tänkt fyrkant utan mer en trekant och yngsta bröt ihop av skratt. Så gick dom över till bugg (inte ett dugg bättre) där det är meningen att man ska ha lite styrsel i armarna och inte som äldsta vara utrustad med sladdriga spagettiarmar så när yngsta skulle snurra äldsta så snurrade äldsta motsols och då blev det så konstigt att yngsta nästan kissade ner sig av skratt. Vi får väl se om det blir några fler danslektioner dom emellan.

Ha en bra fredag alla härliga bloggvänner och alla andra vänner!

Pöss på er.

Om städning...

...kl 21.30 på en tisdagskväll.

Google hade bilden.

Äldsta ska ha lite tjejer på besök idag. Kul!
Vad som inte var kul var att hon kläckte det igår kväll vid ovan nämnda klockslag och hemma hos oss såg ut som ett råttbo som vanligt! Varför kunde hon inte sagt det lite tidigare och varför ska det alltid se ut som värst när det väntas besök?! Nu blev det panikstädning. Jag tänker inte tala om hur jag gör för lite hemligheter vill jag gärna bevara i var jag gömmer skiten men vi kan säga som så att kl 22.30 såg det ut som om det nästan bodde pedanter här. Hm, kanske inte riktigt men det såg i alla fall mer representabelt acceptabelt ut.

Pöss på er.

Finally.

Redan igår trodde jag att det var fredag. Lite surt att vara en dag före.
Alla veckodagar börjar på samma sätt hos familjen Gafflan, så även fredagar. Maken är redan på jobbet när äldsta går upp. Sedan är det min tur efter ett antal snoozande att gå upp. Jag och äldsta pratar inte så mycket utan är ganska tysta. Om jag höjer på ett ögonbryn så betyder det "god morgon" och tittar hon upp från mobilsurfandet så betyder det "god morgon till dig också". Ungefär.

Så här tycker yngsta att det känns att bli väckt på morgonen.
Bilden hittade jag på iFunny.

Yngstas uppvakningsprocess är mer vansklig. Det är mer som att väcka döda. Nu vet ju jag inte hur det går till rent praktiskt att väcka döda men för att väcka yngsta måste jag gå in på hennes rum, dra bort gardinerna från hennes fönster, stänga av alarmet på hennes väckarklocka, prata med hög röst och tala om att det är morgon, putta på henne flera gånger och sedan upprepa hennes namn otaliga gånger i rad innan hon slår upp sina bruna och sakta sätter sig upp. Nu kanske ni tror att det är lugnt och att hon går upp?! Nope, det gör hon inte! Lämnar jag rummet för tidigt lägger hon sig ner och hela processen måste börja om. Så jag väntar, det är jag skitbra på, och går ut ur hennes rum EFTER henne. Fiffigt va?!
Men nu skiter vi i tidiga morgnar för det är fredag! Äntligen.

Pöss på er.

Vet ni...

...vad som händer om man sätter en elvisp i händerna på en 16-åring för att vispa ihop florsocker, philadelphiaost och smör och som då kör högsta hastighet på elvispen från start?
Jo, hela halva köket och dotter blir vit/vitt av florsocker och JÄDRAR vad klibbigt det blir om man adderar vatten till det hela!

Pöss på er.

Något nytt?

Vi var på Torp och brände pengar. Döttrar fyndar alltid kläder på rea medan jag är för tjock aldrig hittar något av intresse. Äldsta fyndade en jätte snygg grå rock med skärp och när jag kommer i stl 36 (i wiiiiish!!!!!) ska jag låna den. Provade någon sorts extrem push-up behå på Lindex och den satt jättesnyggt på äldsta som fick en storlek större behag medan mina torra skinnpåsar klämdes in och trycktes ut i armhålorna och bak till min numera jättestora julgransvalkiga ryggtavla. Så deprimerande.
Ny skinnhandskar inhandlades dock till lilla mig. Det var ett måste för jag frös så himlans mycket om mitt ena pekfinger

Gafflans pekiga finger sticker fram. Ny handskar
var på sin plats tycker jag.

Pöss på er.

Så.

Redo för avslutningsbal.

Skor.

Inget märkvärdigt.
Skorna och armbandet fick bli accessoarer i tillägg till håret som är en alldeles egen färgklick. Ni skulle sett alla killar och tjejer uppklädda till tänderna!! Så fina, så snygga, så förväntansfulla in för kvällen. Så klart också en miljon föräldrar/anhöriga med kameror i högsta hugg för att föreviga stunden, så även jag!
Hoppas dom får en jätterolig kväll.

Torreby Slott, Munkedal. Här är dom på bal. Äter gott, dansar. Drogfritt så klart. Föräldrar är med och vaktar och ser så att dom sköter sig.

Yngsta har myskväll på lokal pizzeria med kompisar. Maken och jag har haft kaffegäster.
Nu är jag slut som artist och mamma...
...i morgon blir det jobb.
Jag vill också ha sommarlov!!!
Pöss på er.

Balfix.

Det är jobbigt att sluta skolan och få sommarlov.
Yngsta stensomnade i soffan efter tårtintag.
Mamman, aka Gafflan, är så in i baljan trött så att jag snart gör yngsta sällskap men...
...jag ska tydligen rulla upp äldstas hår på pappersremsor så att hon får balfin frisyr. Hon har inte begåvats med hårlockar in absurdum som sin lillsyrra utan det är mer spikrakt...självfallet. *hahaha*
Det är hårt att vara mamma. *gäsp o blink*
Pöss på er.

Skolavslutning och grundenten.

Nu har dom åkt.
Yngsta som ser fram emot att få sovmorgon.
Äldsta som ser fram emot att få sovmorgon.
Jaaa...vad säger man...

Äldsta. Byxdess och kavaj blev dagens outfit. Jag trodde hon skulle ha klänning men jag hade fel. Skorna blev utan klack och på bilden barfota. Vet inte om ni ser det men hon är ordentligt solbränd (röööööd) på vissa delar av fötterna och sparar "skavet" till kvällens "balskor".

Yngsta. Håret! Tar evigheter att få till med alla dom lockarna men med en halv flaska mousse tillika spray blev det godkänt...typ.

Yngstas skor. Jättesköna och passade mamman perfekt! Inte för att jag kan gå i högklackat men ändå...

...väl värda sommarlov.
Pöss på er.

Att ha tonåringar är kul nästan jämt.

Klockan 15.05 idag trillade två varma och svettiga tonåringar in genom ytterdörren. Den äldre släpper väskan rakt ner, går ur skorna där hon står för att direkt, utan att passera GÅ (i detta fall mamman alltså), dricka alla kylda drycker kylskåpet har att erbjuda. Hej! säger jag och det mumlas något som liknar hej tillbaka mellan klunkarna men skor och väska förblir där det placerades. Mitt framför ytterdörren alltså.
Den yngre dumpar megaväskan med skolböcker och idrottskläder mer eller mindre på mina tår men ställer skorna åt sidan (huuuurrrra). I stället river hon av sig sina svarta strumpor för att idka borttagning av svart strumludd (läääääägg aaaaaav) från sina svettiga fötter...MITT I HALLEN!!!
Jag ba...vad gör du NU?
Hon ba WHAT?? (som om det var det mest naturliga i hela världen).
Ibland undrar jag om det ens är mina barn...speciellt den yngre.
Pöss på er.

Men gud vilken tur jag har.

Äldstas tandgummiband (till dom puckade tänderna) förvaras i plastpåse med ziplås.
Äldstas tandgummibandsplastpåse var inte stäng.
Äldstas tandgummiband låg utspridda i skolväskan.
Äldstas tandgummibandsplastpåse innehåller miljaaaaarders gummiband.
Äldstas tandgummiband blir statiska när man tar i dom med resultat att dom sitter fast överallt.
Äldstas tangummiband är dom minsta i världen.
Hurra!
Jag fick äran att plocka ihop dom ytte pytte små jävla gummibanden så att hon kunde hinna med bussen!
Hurra...eller kanske inte.

Tänk så här: Gummibanden är perfekta till Barbiedockors hår.

Pöss på er.

Finlir.

Äldsta terroriserade yngsta med sitt gräsliga fina pianospel förut. Elpiano finns på yngstas rum, en relik sedan yngstas pianodrömmar i kommunala musikskolan...hon tröttnade och jag är inte förvånad. I stället ville hon spela trummor...NEEEEEEJ, sa maken och jag i kör.
I all fall så berättade äldsta vilket musikstycke det var hon spelade. (kommer inte ihåg vilken låt det var, sorry)
-"Jasså?! Jag tyckte mer att det lät som klinkande helt utan melodi!" sa jag lite ironiskt angående klinkandet.
-"Nä-hä så låter det inte alls när jag spelar!" sa äldsta. "Det låter mer så här "...nä, fel...vänta lite..." och "...ojsan, nu blev det fel igen..." och "...vänta...NU har jag det!"..." sa äldsta och skrattade gott åt sig själv.
-"Jaaaaa...precis så låter det!" sa yngsta (apropå äldstas pianospel som mer var ett samtal med sig själv och knappast någon melodi).
Bakgrundsinformation:
Äldsta är inte jättemusikalisk, inte om man jämför med yngsta (som sjunger ganska bra och har taktkänsla) men med god vilja så kan man lära sig att spela en låt på ett instrument och få högre betyg i ämnet musik. Ja, äldsta är en plugghäst.
Pöss på er