Upp som en sol och ned som en fucking pannkaka.

Det började bra med sol och bjudlunch och slutade med att jag medlade i en krissituation mellan äldsta och yngsta. Smågnabb övergick i regelrätt storgräl och tårar. Jag fick helt enkelt ta parti i det pågående grälet och sätta den arroganta, egocentriska äldsta på plats och förklara att universum INTE enbart kretsar runt henne. Jag vet inte om budskapet gick fram men grälet avslutades. Nu har jag dåligt samvete för att jag tog den enes parti och det är taskig stämning här just nu. Ibland tröttnar jag på hennes emellanåt taskiga attityd och då måste jag be henne begrunda det faktum att bara för att hon är myndig betyder det inte att man kan bete sig som ett rötägg eller säga vad som helst till sina familjemedlemmar och framförallt inte till sin syster. Nu ska ni veta det att det bråkar väldigt sällan döttrarna emellan men den sista tiden har det varit lite smågnabb och idag exploderade yngsta.
Hur gör/gjorde ni?
Det är fasen INTE lätt att vara förälder.


Pöss på er.

Saker som är jobbiga.

Äldstas relation med kompisar.
Ibland är hon synlig men väldigt ofta är hon osynlig. Satt på undantag. Inte riktigt "en i gänget" eller självklar.
Nu är hon inne i en mörkare period av tvivel, ledsamhet och depp och av att vara osynlig.
Hon försöker verkligen. Jobbar på att vara social, trevlig, glad, generös, rolig och väldigt ofta bjuder hon in sig själv för att överhuvudtaget få lov att vara med.
Det tog till en bra bit in i tvåan på gymnasiet innan hon mådde bra efter att högstadiet varit turbulent. Nu går det utför igen. Hon har alltid gått sin egen väg. Vi har uppmuntrat det men det gör det också att det är svårt att passa in. Man ska ju vara mainstream och gilla och tycka samma som alla andra. Skitsnack säger jag!
Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag är bara en mamma.
Jag kan inte be henne göra det jag skulle gjort (i vuxen ålder) alltså be dom som förpestar livet för henne att dra dit pepparn växer. Det går inte. Jag försöker få henne att fokusera på annat. Förklara att bli vuxen handlar om mognad. Mentalt. Erfarenhet som man får med åldern. Och om att våga göra val. Bra val, obekväma och obehagliga val. Som vuxen kan man välja att skita i att lägga tid på "drama" och att reta sig på obetydliga saker. Jag har gjort det. Vill någon prata skit so fine! Jag orkar inte bry mig men att få en ung vuxen att förstå det är inte lätt. Mammahjärtat blöder och jag vet inte vad jag ska göra mer än att lyssna på henne när hon vill prata. Jag knyter näven och tiger och tänker att det säkert skulle vara lättare om vi bodde i en stor stad...eller inte...



Pöss på er.

Bokad.

Äldsta har bokat studentresa till Alanya. Hon är jättepepp!
Det är inte jag...

Denna gif har jag "lånat" från google.

Känner jag henne och resesällskapet rätt (ett gäng 18-19-åringar) lär det inte bli sigthseeing av det kulturella slaget utan mer club-och barhäng. Eventuellt blandat med sol och bad.

Nu funderar jag på att boka resa till Alanya jag också...



Pöss på er (från hönsmamman)

Mors Dag?

Idag fick jag "förslag" (ej om sex) av maken angående vilka "sysslor" som behövs utföras gällande trädgården. T ex kunde jag få välja mellan rensa ogräs, klippa gräs eller gå med kantklipparen.
Jag hatar när han envisas med att tala om för mig vad jag ska göra! På riktigt HATAR! Jag har tillräckligt med "sysslor" att göra inomhus. Om jag vill. Idag hade jag tänkt ägna mig åt ingenting och göra det sittandes i solen och eventuellt köra tvättmaskin. För husfridens skull rensade jag ogräs, så gott det går med tanke på all kirskål vi har, medan maken ägnade sig åt balkongbygge. Maken ville dricka kaffe innan jag knappt hade hunnit börja renseriet och som straff (för att jag fick rensa ogräs) fick han fika ensam. Så trevlig är husfriden.
Ni då?
Jag antar att ni friat mors dag med trevlig middag, presenter och blommor. Sånt ägnar vi oss inte åt hos familjen Gafflan eftersom sådant kommits på lite väl sent för jag vägrade att tala om att det var mors dag men döttrarna lagade i alla fall mat, pommes med korv är inte en favorit men jag åt eftersom det känns så...ehhh...överkurs. * ironi och jag är sur*


Pöss på er.