Scener ur ett äktenskap.

Klockan är lite före sexsnåret och mitt alarm väcker mig. Maken, som har semester denna vecka, vaknar också och talar om för mig att klockan ringer. Jag veeeeet!!
Tassar upp för att se om yngsta stigit ur sängen. Det har hon så jag går på toa och går sedan och lägger mig igen för att sova 45 minuter till.

Maken: Vad gör du????
Jag: Lägger mig.
Maken: Varför då?
Jag: För att jag har just avslutat en hjärntransplantion och nu behöver jag sova en stund till!!
Maken:---------------------------------------------------

Jag orkade inte med 20 frågor så tidigt på morgonen så jag svarade något helt helt annat för det är så fucking självklart vad jag gör och alltid gör varenda vardagsmorgon. Själv frågar jag aldrig maken "vad" eller "varför" när han tassar runt eller upp. Absolut inte när hans klocka ringer. Jag fattar vad han gör.


Pöss på er.

Hårlösa familjen?

Håravfall 1:
Äldsta. Stressat sig till att enorma mängder hår faller av.
Att flytta hemifrån, börja på universitet och dras med av stresstempot i en storstad visade sig inte vara en bra kombo. Men hon reder sig. Och vänjer sig. Säger hon.

Håravfall 2:
Yngsta. Igen måste jag säga. I nian försvann kopiösa mängder hår ifrån hennes hårsvall. Nian var stressande för henne. Nu går hon i tvåan på gymnasiet och press o stress gör sig påmind. Så också på hårborsten.

Håravfall 3:
Moi! Att veta att kidsen inte mår 100% tipptopp gör att jag blir oerhört stressad. Får magkatarr OCH håravfall.

Håravfall 4:
Maken. Allt tunnhårigare. En blank cirkelformad "plattform" mitt uppe på huvudet avtecknar sig allt tydligare. Fast hos honom är det mer åldersrelaterat än stressrelaterat.



Pöss på er.

Övertrött.

Idag väntas busväder längs bohuskusten.

Jag väntar på lördag och sovmorgon. Är så freaking f-ing trött att jag knappt har styrfart. Till skillnad från småbarn som får någon sorts extra speed i sig när dom är trötta så kan jag knappt tänka ut vilken väg jag har till jobbet.
Gräsligt.

Pöss på er.

Jag har en snyggdag!

Jag ljuger så bra. Hahahahahaha!
Vaknade med böldpest i halva ansiktet. Stora röda ömmande finnar. Var kom dom ifrån? Jag är ju väldigt mycket medelålders och då borde dom finniga åren vara över för min del. Tydligen inte.
Nu ska jag försöka kamouflera min, runt magen, så fina volang(er) som växt under natten med någon sorts tunika eller åtminstone försöka stoppa ner volangen nedanför byxlinningen. Hur nu det ska gå till. Jag får hoppas på ett mirakel.
I övrigt önskar jag er en trevlig onsdag!

Pöss på er.

Mitt i veckan.

Otrevligt väder med regn från alla håll och så kuling på det.
Nöjd var känslan när jag vaknade.
Supersnäll och ignorera PMS-hormoner får bli mitt motto idag.
Denna dag, ett liv.
Avis på kollega som flyger till Mallis idag.
Grusgång i hallen. Igen.

Pöss på er.