Tyvärr funkade städnigen inte så himla bra ändå, trots skönsång, för när maken tyckte att vi skulle dricka kaffe var jag inte sen att släppa dammtrasan (där jag stod) för att greppa kaffekoppen i stället. Placera lilla rumpan i soffan och sedan...ja...sedan fick komatröttheten ett redigt grepp om mig så ni förstår att jag får göra resten i morgon om ingen gör det under natten...förstås!
PS. Detta inlägg är skrivet på yngstas dator och hennes webbläsare gillar inte blogger så det är knappt jag ser vad jag skrivit och än mindre kan redigera då delar av verktygen i menyraden inte vill visa sig. Skulle bara säga det. DS.
Pöss på er
