09.30 bestämde sig min mage för att klappa igen, stänga butiken och ta sig ut via nödutgången, om ni fattar vad jag menar. Jag fick vackert följa med magen hem. Sedan tillbringade vi stora delar av dagen på lé tojlett. Inte så himlas kul. Faktiskt.
Det skulle också hämtas ut lite pass. Tur till Uddevalla. Jag+magen, maken och döttrar. Magen höll lugn som en filbunke
nästan hela tiden ända tills vi ätit. Då kom magen på att den skulle konstra och det var en himla tur att den bråkade som mest när vi parkerade utanför huset. Pjuuuuu säger jag bara för jag hade inte kunnat hålla tätt en enda meter till! *torkar pannan*. I övrigt mår jag bra och i morgon får vi se vad magen säger om jobb. Just nu säger den ok. Nu får det vara slut på skitpratet för idag.
Pöss på er.
4 kommentarer:
Men när det är så, då är det verkligen skitjobbigt!!! ;)
Usch, det är jobbigt är magen bestämmer över ens kropp. Kryakram roliga, fina du :-)
Usch, det låter inget vidare hörru! Jag har en liknande mage, och väntar i nuläget på provsvar om laktosintollerans. Hoppas faktiskt på att det är possitivt, för då kan jag ju finna en väg till en bättre mage iaf...
Kram på dej!
Det är så himla jobbigt att ha en mage som kontrollerar hela ens liv.
Skicka en kommentar