...efter min gömda krischokladbit som hade försvunnit! Då blev jag lite desperat kände jag. Frustrationen blev stor. Jo, för jag hade gömt en liten, liten choklad på ett för mig nytt hemligt ställe. En plats som inte döttrarna vet om...trodde jag ja...
Yngsta visste tydligen för hon hade lämnat sin signatur eller mer ett kännetecken på att hon norpat den...ett tomt papper. Snopet.
Tack för det liksom!
Pöss på er.
10 kommentarer:
Testa sopskåpet under diskbänken, gärna under komposthinken. Ganska säkert ställe ;-) Du har mail, nattikram!
Städskåpet är ett helt säkert gömställe! Eller i kylskåpet bakom såser, fonder och annat som de inte bryr sig om.
snuvad på sista chokladbiten, inte bra :P
Krise! Jeg driver også og gjemmer sånt...fra Mannen, he he.
Hos oss skulle det funka alldeles utmärkt i diskmaskinen för den öppnar bara jag, typ.. ;-)
Bara man inte glömmer bort den innan start... *hihi*
Hahaha den var ju lite kul :-)
Hoppas du fick nåt annat sött och gott.
Kram
I städskåpet?
Och jag antar att det inte är av toapapperstyp så du kan låta det ligga som reserv? :-)
Vilken elaking!
Haha, ja typiskt ungar. De är å rotar överallt...haha. Jag var likadan när jag var liten. Jag hittade allt...som jag inte skulle. Kram Lilitha
Skicka en kommentar