torsdag 14 oktober 2010

På jakt...

...efter min gömda krischokladbit som hade försvunnit! Då blev jag lite desperat kände jag. Frustrationen blev stor. Jo, för jag hade gömt en liten, liten choklad på ett för mig nytt hemligt ställe. En plats som inte döttrarna vet om...trodde jag ja...
Yngsta visste tydligen för hon hade lämnat sin signatur eller mer ett kännetecken på att hon norpat den...ett tomt papper. Snopet.
Tack för det liksom!
Pöss på er.

10 kommentarer:

Fru Venus sa...

Testa sopskåpet under diskbänken, gärna under komposthinken. Ganska säkert ställe ;-) Du har mail, nattikram!

Singelmamman sa...

Städskåpet är ett helt säkert gömställe! Eller i kylskåpet bakom såser, fonder och annat som de inte bryr sig om.

Malla sa...

snuvad på sista chokladbiten, inte bra :P

Elisabeth, innerst i veien sa...

Krise! Jeg driver også og gjemmer sånt...fra Mannen, he he.

Annica sa...

Hos oss skulle det funka alldeles utmärkt i diskmaskinen för den öppnar bara jag, typ.. ;-)

Bara man inte glömmer bort den innan start... *hihi*

Marie sa...

Hahaha den var ju lite kul :-)
Hoppas du fick nåt annat sött och gott.
Kram

Jenny sa...

I städskåpet?

Ettie Bee sa...

Och jag antar att det inte är av toapapperstyp så du kan låta det ligga som reserv? :-)

Anonym sa...

Vilken elaking!

Lilitha sa...

Haha, ja typiskt ungar. De är å rotar överallt...haha. Jag var likadan när jag var liten. Jag hittade allt...som jag inte skulle. Kram Lilitha