Ni vet när man (som i detta fall är jag) i sömnöran på morgonen får tag i ett par strumpor som båda är utan extra hål
OCH matchande. Blir överlycklig för att man (jag alltså) har sån tur (eftersom mina strumpor väldigt sällan är just mina strumpor mer än en väldigt kort tid eftersom döttrarna helt sonika gör dem till sina egna strumpor. Vart deras strumpor tar vägen vet jag inte.)
Ni vet
DEN känslan. Fantastisk skulle jag vilja säga!
Ända tills jag kommer halvvägs till jobbet och båda strumporna vid detta laget har korvat ihop sig längst fram i skorna och mer kan liknas vid tåvärmare...
...då fattar jag varför dom legat kvar
till mig i strumplådan.
Pöss på er.
4 kommentarer:
Hatar strumpor som åker ner. Hatar.
Strumpor, det bästa med att kidzen flyttat! nu är det alltid matchande par, och inga udda strumpor som saknar make längre! =)
Förresten, tack! Jag jobbar i helgen, och har grämt mig för att få en tomma mindre sömn... men jag ser ju nu att det blir en timma extra!! Yieeey!!!
Sådana strumpor hatar jag!
såna strumpor är Guds straff (jag vet inte för vad men det är det)
Skicka en kommentar