tisdag 5 november 2013

Vanans makt är stor.

Så stor att jag undrar om det är riktigt hälsosamt.
Vispad grädde serveras hos mig (om det är pannkakor till middag och inga gäster äter med oss) i genomskinlig liten sliten plastskål. Så har det alltid varit och så ska det förbli enligt maken.
Igår tog jag en röd plastskål och förklarade inte varför. För det är något man (läs jag) måste göra så är det att motivera eller förklara varför jag gör som jag gör eller om jag gör och jag är skittrött på det.
"-Får vi julgrädde? undrade maken (han trodde han var rolig också) och väntade på en förklaring på varför den traditionella skålen var utbytt. Egentlig orsak vara att den "vanliga" skålen var skitig men det sa jag inte till maken.
"-Ja, eller hur...., sa jag."  Sen sa jag inget mer men jag tror det vred sig inom honom av "nyfikenhet" på varför skålen var röd och inte genomskinlig.

Idag funderar jag på att byta ut något annat och invänta reaktionen. Mohahahahahahahahaha!


Pöss på er.

6 kommentarer:

Agneta sa...

Hahaha! Heja! :)

Spader Madame sa...

Ja, varför inte? Undrar om inte jag är som maken, en sådan där sort som man måste motivera allt för. Usch vad irro Esset måste bli ibland.

Helena m. 4 sa...

ha ha - lite bokstavskombination på honom alltså...
men han måste väl ändå förstå att skitig grädde är äckligare än julgrädde... OM du hade orkat förklara alltså...
ha ha

Fru Venus sa...

..usch....tror jag är lite som maken... :-) Ja, förutom skor och väskor alltså! Kram!

Jeanette sa...

Hua, det var busigt gjort ;-)

Anonym sa...

Haha, ja det är svårt för vissa det där. Det ska varar som det alltid har varit...typ :o)