fredag 15 mars 2013

När ska det sluta egentligen?

Det virriga. När tar det slut? Eller är det bara början?
Inte ens en enkel liten fredagsmiddag kan tydligen förbli utan virr. Ha? Va?
Jag har lassat in en lasagne i ugnen. Efter en kvart kollar jag till den och tycker att den ser konstig ut. Ser inte ut som den brukar.
-"Vad är det för fel på den nu då? Vilken konstig färg! Har jag satt på värmen på ugnen och inte bara lampan? Knaslasagne!" tänker jag.
Ungefär samtidigt slänger jag ett öga på diskbänken och ser att osten står framme.
And it hits me! OSTEN ska ju för fasen vara uppe lasagnen och inte stå som dekoration på diskbänken.

Tandhygienisten härom dagen. Där brukar det ju bli virrigt men nu var det inte hon som var virrig utan det faktum att jag bokade en tid för att laga trasig lagning hos Fru Tandläkare. Fick tid av tandsköterskan. Gjorde behandling hos hygienisten och gick sedan raka vägen till tandsköterskan och frågade om jag fick boka en tid för lagning av trasig lagning, varpå hon naturligtvis såg ut som ett frågetecken meddelade mig att jag redan hade fått tid och tidkort...
Jamen ni fattar väl att jag undrar!
Är det medelåldern eller demens?

Pöss på er.

4 kommentarer:

Agneta sa...

Hahahaha! Älskar när andra (också) är virriga!

Ezter sa...

Det var hon som hade fel för sig tror jag!

Sus sa...

Tror det kallas Gafflan.

Jag ÄLSKAR virriga människor!

Singelmamman sa...

Själv är jag aldrig virrig!