En helt vanlig vardag och scenario ur mitt liv under veckan som gick.
Lilla jag ska steka pannkakor.
Vispar ihop smeten som jag alltid brukar göra. Låter den svälla.
Gör annat.
Vispar i smeten. Den blev tjock. Lite smet blev det också. Ser jag.
Värmer stekpannan.
I med smör i pannan.
Kollar smeten och tänker att den svällde väldigt mycket och blev väldigt tjock. För att inte tala om hur lite smet det blev. Märkligt.
Vispar i smeten och tänker att den är väääääldigt tjock och väääääldigt lite av smeten. Dubbelmärkligt?!
Det luktar bränt smör! Varför gör de det?
Jävlar!! Stekpannan. Av med den...en stund.
Förbannade tjocka smet. Jag får fan späda den.
NU trillade poletten ner. Jag hade glömt 4 dl mjölk!
Bra jobbat Gafflan!
Samtidigt som jag tar fram mjölken ur kylen passar jag på att ställa in smöret (ja, för det behöver jag säkert inte använda igen!!!!).
Gör rent stekpannan och sätter den på spisplattan (som för övrigt stått på hela tiden).
Vart är smöret?
Var fan är smöret????
O s v.
Så håller det på. Med allt jag företar mig. Jag irrar och glömmer och undrar vem fan som bestämde att stänga ner hela hjärnan lagom till matlagningen, städningen, tvätten eller på jobbet etc. Nog för att jag många gånger gör vardagssaker med autopilot inkopplad så betyder det inte att jag emellanåt kan behöva stöd från hjärnan.
Jag behöver en ny.
Pöss på er.
7 kommentarer:
Förlåt men........ HAHAHAHAHAHA!
Hög igenkänningsfaktor på den :-)
Hoppla hoppla. Helt enkelt tillt!
Hoppla hoppla. Helt enkelt tillt!
Inte lönt vi byter, jag har en likadan hjärna!
låter bekant - själv bakade jag bröd och glömde mjölet
:-) Jobbigt.
Din hjärna behöver nog bara lite egen tid och vila.
Gör om, gör rätt!!
Sönda...det är ju vilodagen de. Säker på att din hjärna fått det med sig o tagit fri helt enkelt!!
Klem Anna
Skicka en kommentar