Jag är...

...lite off idag.
Ibland gör livet sig påmint. En fd svåger gick bort igår.
Det är ingen fara på taket jag är snart on igen. Ska bara ägna mig åt eftertanke och kontemplation lite. Tillåta mig vara i nuet. Vara här. Närvarande. För vet ni...? För dom närmast anhöriga som fått dödsbud står tiden still och man har oerhört svårt att förstå hur livet utanför sin egen oändliga sorg bara kan fortsätta att pågå...som om inget har hänt. Veckodagar, klockslag, natt eller dag gör ingen skillnad. Sorg har ingen begränsning eller tidsram. Den är överväldigande, närvarande och direkt. Det är också min egen erfarenhet. Att livet liksom stannar upp en stund men ändå pågår som vanligt i rasande fart. Allt är relativt.
Därför viger jag dagen åt att bara vara här och nu med mina tankar, funderingar och familj. Med mina minnen, med min syster och hennes barn i mina tankar.

Pöss på er.