Tjo fadderittan...

...ta ná på f*****! Märk väl att jag inte skrev ut det ordet. Alltså f*****.
Varför skrev jag nu detta undrar ni säkert!? Ingen orsak alls faktiskt. Kan vara så att det förbannade höstvädret och förväntat dambesök gjorde att jag kände för att skriva det eller bara för att det är min blogg och att jag kan, som för att lätta upp stämningen lite.
Annat är det att vänta på en förkylning. Jo, för nu när yngsta mår så pass bra att hon kan gå till skolan i morgon fast hon har hostan från helvetet och låter som värsta whiskeydeickande bluessångaren så känns det liksom som att det är min tur att få lite förkylning för att gå runt med något i kroppen som inte bryter ut är väldigt, väldigt tröttande...speciellt för min omgivning. Då tänker jag på den stackars människan från Svenskt Kvalitetsindex som ville göra en undersökning om mina privata
pensionsförsäkringar som ringde mig eller den späda rösten som ringde till jobbet och skulle sälja på mig en telefonväxel eller varför inte (spiken i kistan) kvinnan från blufföretaget "Företagskatalogen" som låtsades att jag hade köpt en annonsplats i en katalog för jobbets räkning för hutlösa penningar!! Hon, den sista kvinnan, fick sina fiskar varma kan jag berätta. Hon ringde till fel person vid helt fel tillfälle.
Nu ska jag äta en fet dubbelnougat och dricka kaffe. Vikten och träningen kan dra åt h******! (fritt val för var och en att fylla i det som känns passande)

Pöss på er.