...i utförsbacke. Jag slutade genast när jag kom ner på platten så att säga för nu kom jag in i bebyggda områden och jag vill ju inte att någon ska tro att jag blivit knäpp, så jag fortsatte gå i rask takt. Sen hände det igen. Att jag sprang alltså. Nu blev det verkligen absurt för det var i en uppförsbacke och jag orkade nästan hela innan jag fick hejda mig för jag kände att lungorna var på väg upp. FLÅSET! VILKET
Vart är Gafflans värld på väg? Ur led är Gafflan!
Pöss på er.
18 kommentarer:
Heja! Fantastiskt härligt att bli överraskad av sig själv!
Det låter faktiskt ganska härligt att få spring i benen bara sådär... :)
Dæven dyske! som vi sier ved kysten i nord - det betyr noe sånt som embrace yourself og hva annet kan man si til en sådan absurd opplevelse?! Jeg takker de høyere makter for at jeg ikke ble rammet av det samme selv, da jeg for noen minutter siden var ute og promenerte PUH
Jisses, det där kan aldrig vara bra.
Eller skulle man prova kanske?
Ja, men det är ju härligt att springa! =D
Häftigt!!! Jag brukar snehla efter de som springer och muttra att jag vill inte springa men jag önska att jag KUNDE!!
Så nästa gång ta tre steg extra för mig!!
Hur skall det sluta??
;)
Tjohej, vad härligt. Gafflan Rocks
Herregud vad du är duktig!
Underbart! Jag kommer att hänga efter dig och älga dig i bakhasorna när vi blivit grannar! :-) OK?
Heja heja!!
Vad duktig du är!!
Kram
*applåder*
Önskar jag kunde springa, även om jag inte gillar det.
Applåd för Gafflan! Visst är det härligt att springa
Är det en tillfällig formsvacka???
Nej, bara skojade!
Kämpa på!
Kram
Carina
heja heja heja Gafflan! :D :D
Väntar med spänning på fortsättningen ;-)
Du har blivit drabbad av Singelmammansjukan.
Det är bara att gratulera!
Skicka en kommentar