tisdag 27 september 2011

Jag blev...

...väldigt trött på min egen klumpighet när jag fastnade med vigselringen i handfatets kran.

Runt tomt hål i den överlappande delen av vigselringen.
Irro blev jag.
Den där lilla flärpen lyckades jag haka fast i/under vattenkranens sil så att den böjde sig rakt bak (fick böja tillbaka den sen, kan ju inte ha en flärp som pekar rakt ut och upp) och hela stenen for iväg med en faslig hastighet tillsammans med vattnet och finns väl nu på reningsverket. Förresten kan jag inte begripa hur jag bar mig åt för jag skulle bara stänga av vattnet. Tydligen måste jag lära mig att röra mig med en sengångares hastighet, lugnt och fint. Inga snabba rörelser.
Blir till att lämna i lilla ringen till guldsmed för utan sten kan jag ju fasen inte gå runt, sen behöver dom allmän rengöring och putsning.
Pöss på er

10 kommentarer:

Singelmamman sa...

Fy så tråkigt! Hoppas att någon, av en sån där slump, hittar stenen, förstår att den är fin och använder den till ett eget smycke. Kanske en fisk sväljer den och blir fångad på andra sidan, i Norge. Kram hur som helst!

Ezter sa...

Åh, vad tråkigt!

Livet innan Liten sa...

Nej!!! Har du försäkring? Typ drulle/olycksfall?
Hoppas det löser sig.

Malla sa...

nemen nej så trist :(

stort och smått sa...

Det går ju att fixa, men det är trist när det händer. Jag tappade min vigselring i klinkergolvet för några år sen och en sten trillade ur... hittade den TILL SLUT under min egen fot - jag hade trampat på den!
En annan gång tappade jag den i Östersjön när jag badade... det kliade under ringen och jag var tvungen att klia lite... poff, ring borta! Men hittade den till slut, en bit ner i sanden under vattnet.... puh!

Anna sa...

Åhhhh vilken osis, tur att du hittade diamanten :)
Ja hur kunde du fastna?
Kram

Sus sa...

Aj då =( Bajsdag för dig också.
Och tack för stöd idag <3

nillas liv på pinnen sa...

Jag tog av mig mina ringar någon gång på åttiotalet och har inte satt på mig dem igen. Tur verkar det vara när man läser här.

Anonym sa...

En kik i vattenlåset kanske vore på sin plats :) Håller tummarna!
Kram Sess

Tant Björn sa...

Men oj vad tråkigt. Men hur kunde du fastna där???