Idag är en sådan dag och för att toppa det hela ska jag i kväll till församlingshemmet och skriva in yngsta för konfirmation. Hon vill det. Jag tycker det är bra att hon säger att hon vill för äldsta (ville aldrig någon gång egentligen) var ju bara där en gång, för att jag sa det, innan hon kom hem och sa saker som:
"Jag klarar inte det här för jag tror inte på Gud. Jag är ateist! Kan jag få gå ur Svenska Kyrkan?"
Nä. Hon konfirmerade sig inte.
I kväll ska jag gå dit och skriva in yngsta. Hon är en annan sorts personlighet, en som inte tar allt så bokstavligt, är redan "hej o du" med konfaledarna, flamsig, fnissig och gillar att skämta. Hoppas hon bara kommer ihåg att hon inte ska svära också för hon gillar att krydda sitt ordförråd med svordomar. Jag gillar det inte, naturligtvis!
PS. Jag vill bara säga det att det är ok att välja att inte konfirmera sig precis som det är ok att vilja konfirmera sig. Var och en gör sitt eget val. DS
Pöss på er.
8 kommentarer:
Helt rätt att man får bestämma själv! Att bli tvingad är meningslöst!
Jag som är förtroendevald inom Svenska Kyrkan, anser att det är helt rimligt att var och en väljer hur en vill göra.
Fast om man inte provar, vet man inte vad man tackar nej till. Båda mina stora barn är "hedningar". De valde att börja läsa til konfirmationen men sen hoppa av efter en termin. Bara att respektera deras val - dessutom har dottern gått ur kyrkan och sonen ska göra det.
För mig handlar det om att respektera deras val!
Jag sa samma när jag skulle konfirmera mig. Det vart inget med det. Bra att du ger dem rätten att själv bestämma! Heja Gafflan :-)
Jag tror inte på gud. Mina barn får tro om de vill. Mina två äldsta är inte konfirmerade. Största började och hoppade av. Mellan... han besökte en konfirmamationsgrupp varje fredag under en tid fastän han inte var anmäld till den. Han hängde med den där gruppen för att han var kär i en tjej som gick där...
Ja nåt tvång vinner ingen på. Jag är själv inte konfirmerad och helt nöjd med det.
Det är väl bra att hon vet vad hon vill! Och om hon svär tror jag det går bra ändå. Fast jag vet, vi bor ju på västsidan och Schartau svävar över oss, men jag tror det är dags att skaka honom av oss nu....Jag har en stark tro, men vad det är vet jag inte! Jag tror på att blogga!
Kram från verandan inlindad i filtar och en dunk rödvin intill!
Jag kan se dom framför mig :-) Min yngsta har inte "bestämt" sig..... Nattikram!
Jag är konfad. Mina barn vägrade. "Orka?"
Jag tycker de hedrar dem.
Skicka en kommentar