Middagen uppäten och Gafflan (jag alltså) smiter från bordet för att göra annat och lämnar uppgiften att duka av och städa undan resterna till familjen.
Så smart jag är.
Inte.
Efter att ha fixat med diverse saker och även svarat på mail och lite sådant så går jag till köket för att ta lite kaffe och vad skådar mitt öga eller mer mina båda ögon!?
Köksbordet är avdukat så till vida att tallrikar och glas är bortdukade men kvar står allt annat. ALLT annat. Bregottet har antagit flytande form och det har blivit nytt skinn på potatisen, måltidsdrycker är inte längre kalla och bananflugorna (dom är inte utrotade än) flockas kring juicen, spisen är inte rengjord, osv, osv, osv...
Vad gör familjen?
Jo...
Maken sitter i soffan.
Yngsta pep upp på rummet.
Äldsta pratar med maken men eftersom han tittar på teven så talar hon för döva öron.
Gafflan (det skulle vara jag då) suckar jättehögt och skramlar extra mycket med disk och avplockning av bordet. Slår igen skåpluckor extra hårt så att dom nästan ramlar av sin upphängning.
Ingen (i detta fallet menar jag maken) reagerar utan höjer volymen på teven ett snäpp.
Jag blir så trött.
Pöss på er.
10 kommentarer:
Igenkänningsfaktor ca 99,9% på den!!
Ha en bra dag :D
Hmpf. Måste säga att åtminstone mannen sköter det hemma hos oss till 95%. Men du borde ta ett snack med döttrarna medan de fortfarande är mottagliga ;-) Pössipannan!
Offra lite av den gemensamma ekonomin och släng, eller låt maten stå och gå ut och gå. Plus att du pratar med familjen om gemensamt ansvar. Sen måste du själv släppa lite på dina egna krav och låta familjen göra på sitt sätt. Kram
Åh det där känner jag igen alltför väl! :-)
Sätt upp en stor skylt om att deras mamma och hustru inte jobbar här längre. :)
Så länge du gör det behöver ju inte de bry sig?
Dom VET att förr eller senare så kommer du att göra det, så varför ska dom då behöva? Du har helt enkelt skämt bort dom!
Aldrig att jag hade gjort det, jag hade struntat i det totalt och låtit det stå hur länge som helst. Det är dags för ett hustru/mamma-uppror hemma hos Gafflan. Nu. Kramar
Oj vad jag håller med föregående talare. Detta om att ta eget ansvar, låta var och en ta hand om sitt, att du ska kunna släppa alla andras jobb/uppgifter. Det är väl så en familj ska funka, eller?
Lycka till!
Skicka hit din man så kan han gå på kurs hos Hjärtat. Eller ännu värre, hos mig.
Skicka en kommentar