Alltid med hjärtat i halsgropen och ont i magen har jag och dotter stegat in hos läraren, så även idag.
Aldrig så att jag kunnat gå in och håva in berömmet...typ (som med äldsta).
Dyslexi möts inte alltid med förståelse ska ni veta (vis av egen erfarenhet). Pirrigt att för första gången sitta med ny mentor i ny skola och ny klass. Man vet vad man har men aldrig vad man får. Kraven på eleverna har skruvats upp ett snäpp och dom förväntas göra så mycket mer på lektioner och arbeten, ta eget studieansvar mm.
Så...
...hon har uppnått alla mål i alla ämnen och mer där till!!
Hon är en god kamrat, trevlig, glad och snäll. Kan jobba enskilt och i grupp med ALLA. Det bästa av allt, alla uppmuntrande och peppande ord från lärarna, att dom tror på henne. Sånt värmer ett mammahjärta, mycket.
Heja yngsta.
Pöss på er.
16 kommentarer:
Åh, vacker välförtjänt stolthet!!
Såååå roligt... Glädjen, lyckan och stoltheten är svårbeskriven sådana här gånger, eller hur?!
Lycka till framöver!
Jaaa! Underbart! Det finns inget bättre beröm än när det handlar om ens barn! Och så är det ju extra skönt att det går bra för just henne.
Kram!
Vad roligt för henne!
Stoltheten över barnens framgångar värmer ett mammahjärta.
Njut.
Och gläds med dottern, det har hon jobbat ihop till!
Men så underbart!!! Vilken lättnad! Det värmer i mitt hjärta också. KRAM.
Åh, vad roligt! Grattis mamma och dotter!
Så nu kan du ta ett djupt andetag o ge dottern en riktigt stor kram o berätta hur stolt du är över henne.
Men så roligt! :D
å vad härligt! Kan tro att du växte några centimeter där! Och hon med! Kram!
Åhh vad underbart!!! Hälsa henne:Go Girl!!!!
Ja. Det är ju precis det jag sa! Förträffliga flickor har du och med rätta kan du sträcka på dig och vara stolt, det känns väl jätteskönt, vilken för tidig julklapp. Klappa på dottern och säg, snälla, att jag tror på henne!
Kramar
Härligt! Hoppas den känslan sätter sig starkt i dotterns själ. Att leva på länge!
Så fantastiskt skönt. Bra jobbat av dottern. Jag kan bara försöka förstå hur svårt det är att ha dyslexi och glädjs åt att det finns lärare som är det stöd som behövs.
Åååh! Vad glad jag blir - har dyslexibarn nära mig, och har sett vilken skillnad det är med förstående lärare.
Härligt! Och vad skönt det måste kännas!
Seger!!
Vad kul! Håller med dig, har man dyslektiska barn får man nästan gå och slå skolan i huvudet för att få det att funka
Skicka en kommentar