fredag 12 november 2010

Minnenas allé.

Tänk att det fanns en tid när jag älskade att åka och handla mat!? Det är sant.
Det var när döttrarna var små skitar och jag såg "handlingen" som egentid och vilken tid jag tog på mig sen. Strosade lugnt bland frysdiskar och brödhyllor, strök saker från min digra inköpslista, kollade extrapriser, pratade läääääänge med folk jag kände etc. Det var tider det! Annat är det nu när jag hafsar ner lite smått och gott på en post-itlapp och stressar in i butiken och kommer ut med...om jag har tur, i alla fall tre saker som stod på listan och resten har jag glömt. Jag tror det är möjligt att jag drabbas av afasi eller mer lämpligt dysfasi och total ordblindhet väldigt temporärt och tillfälligt. Hur förklarar man annars att viktiga saker som toapapper och bröd faller bort medan chips och choklad är jättelätt att komma ihåg fast det inte ens stod på listan. Nästa gång jag handlar ska jag koncentrera mig supermycket...hoppas det hjälper.
Pöss på er.

8 kommentarer:

Monica sa...

När Ikea är klart nära oss Gafflan, så ska vi åka dit ihop titt som tätt! :D
PÖSS

Gafflan sa...

Monica:
Det kan du lita på!! :DD
Kramen

ansepanse sa...

hahaha - hur det kan gå!
kramar

Shamrock sa...

Själv brukar jag glömma lappen hemma

Unknown sa...

Viktigere med sjokolade og chips enn med brød og dopapir! For hva er det du er mest glad for å finne når du opner kjøkkenskapet? Eit brød eller ein sjokolade??

Sjubarnsmamma sa...

Jag älskar ibland att gå o handla. Som du säger, man går där o strosar och njuter av den egentid man får just då.

Ha en fin kväll!

Snäckskalsdalen. sa...

Jag har ingenstans att handla längre - "min" Konsum affär har stängt, det är förfärligt, nu måste jag åka en bit och till en stooor affär, jag hatar det!
Kram

Elin Damberg sa...

Handlingen som egentid...

Aoch. Den kändes! Det är mycket nyligen, bara ett par år, som jag hade det just så. Och då hatar jag ändå att handla.

Minnenas brutala allé... ;-)