Varför har jag huvudet under armen??? Va?
Det är ju inte bara ibland utan mest hela tiden.
Lilla tant Gafflan irrar in på Konsum idag igen (det ÄR mitt andra hem) och ska ha lite ost och ett paket Lätta. Inte svårt att komma ihåg....inte svårt alls. Två saker, hur svårt kan det va?
Distraherad på vägen blev jag, naturligtvis.
Ingen parkeringsplats vid butiken så jag ställer mig vid kyrkan. Redan där har lättapaketet försvunnit ur mitt huvud och kvar finns bara ost. Jag måste hela tiden tänka, ost o lätta, ost o lätta, ost o lätta, ost o lätta...för att inte glömma bort det jag ska ha förstår ni och när jag parkerade bilen var jag tvungen att sluta tänka på osten och smörpaketet en liten stund.
På butiken pratade jag lite med butiksföreståndare J, tjenixade på folk lite här och där. Jag kom på att jag skulle ha frusen gräslök också OCH en ask Ipren OCH en flaska saft OCH...ja, så höll det på tills jag var klar och hemma.
UTAN LÄTTA!
Dags att byta ut processorn i min hjärna tror jag.
Pöss på er.
15 kommentarer:
Bra skrivet. Precis som för mig. Fast idag kom jag ihåg både mjölken och filmjölken.
Tycker jag är en stor bedrift.
Nu glömde jag iofs dessa två igår, så det tar ju ut sig i längden.
Du är inte ensam om det där huvudet, vilket förstås inte hjälper dig ett dugg när du inte har ditt lätta-paket:)
Jag går inte och handlar utan lapp numera...
Orkade inte med det där mad att det du inte har i huvudet får du ha i bena ;D
Jag är lat!
Pöss & Kram
Det är tur att du alltid kommer ihåg pössen i alla fall!
Jag kan ju säga att du inte är ensam!
Eller, ja, nästan alltid i alla fall. Såg att du missade det i förra inlägget. Men om man tänker på hur ofta du kommer ihåg det så får man lov att säga att du har bra minne.
Haha, sötnöt!
Papper och penna ÄR OSLAGBART!!!
Men Gafflan, som du bär dig åt, nu får du ju skärpa dig! Köp Bregott istället :-) Eller istället kan det ju inte bli eftersom den där Lättan försvann på vägen :-)
Tänk, du har i alla fall en Konsum affär att gå till, jag har tappat bort min, den är borta, det är rent bedrövligt.....
Min hjärna stavas Post-it
Handlelapp! Nå også på mobilen, som alltid er med. Klarer meg ikkje uten! (Men likevel klarer eg å glemme viktige ting som melk eller brød)
Kjenner meg altså veldig godt igjen her...
Så jävla sugig känslan när man kommer på't. Jag kommer ofta hem med brev med frimärke på... eller hämta-avier i fickan.
Så går det när man har en hjärna som jobbar för fullt hela tiden. Lapp is the shit. Om man kommer ihåg att ta med den. /Ettan
Du måste göra som jag, ta med dig tomaskarna/burkarna/flaskorna/paketen ;-) Pöss på dig med!
Ungefär som att gå till affären utan börs.Hemskt frustrerande!
Skicka en kommentar