fredag 10 september 2010

Strumpinlägg.

Så här på hösten börjar man ju att sätta strumpor på fötterna.
Jag har inventerat dom och kommit fram till att vi har fått en strumpkris på halsen. Inte maken dock utan dom tre kvinnliga familjemedlemmarna, jag mest!
Helt plötsligt har mina strumpor (i min låda) blivit hårdvaluta då döttrarna tydligen har slut på sina egna.
Alla vet ju att om någon annan (läs döttrar) har använd strumporna EN gång så är det liksom kört för det paret. ALDRIG mer blir vita strumpor vita o s v. Nylonstrumpor ja...inte ens att tänka på att få tillbaka hela.
Följande fråga uppstår nu: VAR ÄR ALLA (mina) STRUMPOR?
En del fick åka i soppåsen i somras (gott om tid till strumpinköp tänkte jag då) då väldigt många par saknade sin partner. Det sista är det mest konstiga men å andra sidan så har tvättmaskiner en märklig förmåga att bara lämna tillbaka den ena av ett par!
Man kan ju också göra som äldsta efter idrotten i skolan, ta bara med dig en strumpa hem och en som tillhör någon helt annan person! Då blir mamma jätteglad, särskilt som hennes strumpsamling är på runinens brant.
Jag tror jag måste köpa strumpor annars får jag gå barfota i vinter.
Pöss på er.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Måste vara en sjukdom, för här hemma försvinner strumporna med.....

Snäckskalsdalen. sa...

Jag kan köra över med ett lass strumpor åt dig för jag har just nu ett litet överskott, om du kommer till bryggan vid Röd så tar jag ekan över!
Deal?!
Kram på dig från
Agneta

Petra sa...

Det ständiga mysteriet i tvättmaskinen.

anna sa...

En sak till att skriva på min önskelista!!

Mångmamma sa...

Lika illa här, fast det är mest storsonen som snor mina svarta strumpor.
De små-vilda-glada sliter och nöter ut sina i ett rasande tempo så jag köper storpack med nya nästan lika ofta som jag köper mjölk!

Trollpackan sa...

Japp, låter helt klart som att du behöver investera en del.
Härhemma så har jag försökt att rationalisera det här med strumparbetet...du vet i tvätten och ta hand om dem efteråt, så jag har köpt mest svarta strumpor, både till mig och Maken.
Hmm...men vi har ju olika storlekar, och det är inte så kul på morgonen att få en strumpa i vanlig storlek och en JÄTTESTOR...särskilt när man har bråttom. Så det har inte blivit något enklare*suckar*, dessutom så är det ju olika svärta på strumporna beroende på hur gamla de är. Då är det helt plötsligt ett j-a jobb att para ihop dem, för en del ser ju gråa ut....
Nej, ut i strumpdjungeln med dig, och köp sådana färger o mönster som de andra inte har!

S sa...

Här hemma försvinner en i taget. Det är dags att fylla på ett rejält vinterförråd!

Malla sa...

Känner inte igen problemet - ÄN! Men köp fula strumpor som ingen tar av dig :D

Singelmamman sa...

Om du skickar dina ensamma strumpor till mig så skickar jag mina till dig och så kanske vi får ihop ett par. Eller... hm, nä just det. Så här då, jag skickar alla mina ensamma strumpor till dig så får du nog ihop åtminstone ett par.

Märta sa...

Beordrar dig att genast göra en strumpshoppingtur. Du vet väl vad man säger: Den som inga strumpor har, hon får gå med rumpan bar! (Eller det kanske var byxor? Nåväl, shopping kan ju aldrig vara fel..)

Fru Venus sa...

Hoppas din "ironiska" fredag blev en toppenfredag ;-) Jag är en sån att när jag använder strumpor så går jag med ungarnas avlagda "reststrumpor", två olika alltså. Ungarna på dagis (eller personalen) har aldrig märkt nån skillnad ;-) Kram