söndag 5 september 2010

Maken och jag.

Han har humor, verkligen...(inte)...
Hans senaste allster kläckte han med syftningar på att han är omgiven av tre kvinnor som är i olika fas i menscykeln och olika, fast ändå lika, mycket hormoner i omlopp. Kanske mest med tanke på att mina hormoner inte är att leka med.
Han diskuterade i alla fall olika trotsåldrar med yngsta när han frågar mig (och jag hör att han ser lurig ut för jag står med ryggen mot dom):
 -"...och när slutar du att vara i trotsåldern Gafflan!?"
Jag försöker vara allvarlig när jag ska svara honom men jag möts av två breda flin och...ja...vad säger man? Konspiration är väl ett rätt bra ord!
Moi...hormoner...trotsig...pyttsan.
Pöss på er.

7 kommentarer:

Fru Venus sa...

Ja, jag går ur min trotsålder samma dag som mannen lämnar "målbrottsåldern" bakom sig ;-) Nattikram!

Renée sa...

HIHI! Mitt barn lår vara i den åldern tills hon dör tror jag!

Cattas liv och tankar sa...

Bra att vara lite trotsig! :-)

Knasterfaster sa...

Trots är bara bra. Alla har rätt till en egen vilja!

Tigris Predikantan sa...

Ha,ha,ha ... hormoner?
:)

Märta sa...

Lite trotsig är bara bra att vara! ;)

B i t t e sa...

Vad hette det? Horm...? trots? Hmpf... Vi e la som vi e så länge vi inte ble som vi sulle :-)