onsdag 26 maj 2010

Jag nästan dog!

Ni vet när man powerwalkar så ska man ju tänka på hållningen för att få ut så mycket som möjligt av promenaden. Sträcka på sig, ta kraftfulla steg, låta armarna jobba, hålla huvudet högt och fästa blicken långt fram...bra så.
Jo, jag försöker göra det men eftersom jag har ormfobi så går jag för det mesta och tittar mer på var jag sätter fötterna än vart jag går. Allt som rör sig eller t o m ligger still är potentionella ormar. Grenar, gräs, pinnar, tejpbitar och påsar you name it. Allt kan vara en orm! Okej.
I godan ro marscherar jag på i fast takt och så helt plötsligt intill vägrenen ligger den! Faran, fobin, det äckliga, det hemska, mardrömmen, THE ORM! Jag lovar att ni (om ni såg mig) aldrig sett en människa hoppa så högt upp i luften och samtidigt förlytta sig i sidled rätt ner i diket på andra sidan vägen!!!!
Herregud vilken fart jag hade resten av vägen hem, sådan fart att det blev imma på glasögonen av min kroppsvärme/svett. Extra mycket kalorier brändes idag tror jag bestämt. I alla fall efter ormmötet.
"L" jag vill bara meddela dig att gå runt Ulebergshamn går fetbort!

20 kommentarer:

Fru Venus sa...

*fniss* med andra ord borde nån gå runt och lägga ut gummiormar på dina promenadstråk om du får en sån fart när du ser dom ;-) Skämt åsido, ormar ÄR superäckliga och jag går i krok för dom, till och med när jag kör över en redan överkörd och död orm, lyfter jag på fötterna inne i bilen...ifall att...

Petra sa...

Hade varit roligt om någon hade filmat detta. Nädå, stackare, kan inte vara roligt att möta detta hemska odjur.

Tigris Predikantan sa...

Men, var det en orm, hann du ... se? *ler*

Malla sa...

osch, läskigt :S

Anonym sa...

Hahaha (inte åt dig, synen:). Men jag håller med, ormar. Isch!

Rut-Knut-Tjut sa...

Hua, ska snart ut i skog och mark jag med. Är mest rädd för att en älg ska dyka upp, eller en björn kanske. Men nu när du nämner det, bäst att hålla utkik efter orm med.

Snäckskalsdalen. sa...

......men jag också......och idag också.....och den var lång och låg och solade på berget......jag har övat in nåt slags beteende genom åren så jag stannar, säger helt kallt (till mig själv bara om jag är ensam, annars till bihang) att där ligger en orm....metallröst....försöker låta bli att komma in i rysningar.....andas djupt.....och sen är den promenaden iofs förstörd.....förra året kom jag upp i 10 stycken.....jag har stenkoll.....2 hittillls i år.....

.....och nu säger säkert nån reptilkunnig att det är säkert bara snokar eller kopparormar.....det spelar ingen roll......för mig är allt orm och alla ormar är farliga........för jag ser ingen skillnad whatsoever.......

Snäckskalsdalen. sa...

Jo, jag igen!

Ja, det är säkert ett snårigt regelverk för elektrikerna. Men varför kan inte regelverk vara snygga?

Mollamaja sa...

Fy usch. Jag hade nog dött på kuppen. Jag skulle vilja gå i ide när det blir ormtider...ormtider är ju också myggtider. Och getingtider..

Agneta sa...

Jag hade velat se dig! Som jag hade skrattat!
Nu är inte jag rädd för ormar, men jag förstår din fobi. Jag har den för spindlar.... Och just nu undviker jag gp.se - de har en stor spindel på sin sida. FYYY.

Märta sa...

Hihi.. En personal trainer-orm som satte sprätt på dig! Nu kommer du säkert öka takten var gång du passerar stället du såg den på!

Monica sa...

Kontrolanten här; nu tycker jag liiiite synd om dig allt! Fruktansvärd upplevelse....fy,fy. Men den fick ju lite "fart" på dig.
Ha en bra kväll.

Ulrika sa...

Scaaary!! Tur att du kom undan! Men så har du ju också liite längre ben än ormen...:D

Ulrika sa...

Ormar är otäcka varelser.
När jag jobbade med skogsplantering i min ungdom såg vi flera stycken. Den första låg och solade på en sten, jag tyckte inte den var särskilt stor men då kom vår arbetsledare, en karl och han nästan skrek.
Jag har ju sett äckelormar på film och dom var stoora, men det visade sig att den ormen var enorm. Huvva.
Sen såg vi flera som låg hoprullade som hundskitar, och dom väste när vi kom nära.
Huvva igen.

Renée sa...

Ditt hopp i sidled var kanske i samma längd som min pappa när han blev attakera av en "död" gädda som låg på diskbänken? Ormar är inget roligt, har trampat på en en gång... Blev inte biten tack och lov för det var en huggis!
Du får gå på asfalt, helst på mittlinjen, då kan du gå mer avslappnat ;-)
Skämt åsido, ha det bäst!

Mångmamma sa...

Japp, känner igen mig!
Hade en segdragen historia med en orm (eller fler?) förra våren.
Finns att hitta under maj månad någonstans..
Avskyr dessa djur, eller vad de nu är, som pesten!

Cattas liv och tankar sa...

Oj! Inte kul att springa på ormar...

Pinglan sa...

Tur att det inte var en anakonda.. hihi

. sa...

Förra veckan såg jag för första gången en yttepytteliten huggormsunge när jag var ute i motionsspåret. Och fråga mig inte HUR jag upptäckte den - magiska krafter från ovan kanske.

Men efter det stirrade jag mig nästan blind på varende potentiell orm på stigen. Träningen som utfördes resten av det motionspasset var "stretch av kontorsnacke"...

Kramkram
Ullis

Anonym sa...

Är jag någonstans där jag vet att det finns mycket orm klampar jag som en hel elefanthjord. Jag tycker att ormar ska få finnas men jag undviker gärna möten.