tisdag 26 januari 2010

Felleverans.

Det händer ganska ofta att vi får grannens beställda varor levererade till vårt hus. Gatuadresserna är helt olika men vi har samma husnummer. Om det är det lokala byggvaruhuset som levererat fel är jag förvånad...där finns det ju lokalkännedom.
Just idag höll jag på att köra rätt in i hans varor med bilen eftersom dom låg på vår parkering.
Nu var det inte något litet paket utan en jävla dörr med tillhörande karm som låg där så fint paketerat på en pall, det behövs typ lyftkran eller truck för att flytta den.
Eftermiddagen blir till att jaga rätt på vår granne (som för övrigt bor i Göteborg) och be honom fixa bort prylarna före 15.30 i em. Jag kommer hem då! (jag är liiiiiiite irriterad)
Hade det varit sommar så hade vi kunnat parkera ena bilen på baksidan vår vedbod men nu är det vinter och eftersom vi inte har garage måste vi kunna koppla in motor-och kupévärmare på bilarna...annars får fasen han komma och skrapa rent bilarna från frost och snö.
PS Maken åker till jobbet 05.20. DS

8 kommentarer:

BrunettAnna sa...

Du...kössen!! Gubben har grannens mobilnummer!!! Ska vi be honom ringa er??
Kläm//A

Madlar sa...

Japp, fick grannens gruslass tippat på vår uppfart gång. Då var jag inte glad.....

Gafflan sa...

Anna:
Vi har pratat, han och jag! Kram//M

Madlar:
Hahaha...nä, då är man inte god att tas med ;)

Malla sa...

En dörrjävel! Keep it!

Finnpajsaren sa...

Oj hoppsan. Behöver du inte en dörr då?

Petra sa...

Kan ju också ställa frågan, dörren då? behåll den. De är så jäkla dyra. Kram

Bloggande 4barnsmamma sa...

Men företaget som dumade dörren hos dig har ju levererat fel och får såklart ställa tillrätta efter sig!

Gafflan sa...

Malla:
Jag tror han blir sur om jag tar dörren, annars så...;)

Finnpajsaren:
Faktiskt så behöver vi en ny dörr...hm får se här nu...

Petra:
Dörrar är inte gratis nä! Den som låg hos oss var fel färg...

Sandra:
Jag vet inte ens vem som levererat dörrskrället.

Problemet är i alla fall löst. Jag pratade med grannen på telefon och när jag kom hem, typ nu, så var den borta. Oj, oj, oj vad han måste ha slitit för den såg inte lätt ut.