när allt lugnar ner sig,
man tar ett andetag,
stannar upp och tänker "gud så skönt att inte ha ett enda bekymmer i världen att lösa". Ni vet den där känslan av tillfredsställelse...
Well då ramlar det alltid in, så sant som amen i kyrkan, det ena efter det andra. Var så säker.
Familjen Gafflan inleder därför hösten med att tänka så att det knakar för att lösa massa problem och det är fan inte lätt när 50% av familjen har nerverna på utsidan och hatar förändring medan den andra hälften tänker att "vi tar ett problem i taget och att det mesta löser sig". Nu tillhör jag den senare hälften och igår fick jag be maken att tagga ner och ge fan i att
Be honom fokusera här och nu och att ibland får man bara hänga med när livet vill lite annat! Om han blev sur? Nä. Han blev paff för att jag var så bestämd och jag, jag kände mig väldigt vuxen!?
Så nu kör familjen Gafflan på fokuserade här och nu. Känns bra.
Pöss på er.
3 kommentarer:
Mannen här är likadan. Varför hålla på att bekymra sig innan det behövs? Läste nånstans att det är som att betala ränta på ett lån man inte tagit ;)
Åh, hemma hos oss är det maken som är stadig när jag faller i bitar. Men vad bra att ni är fokuserade. Det kommer säkert bli hur bra som helst när problemen är lösta. För problem brukar ju oftast lösa sig.
Kram!
haha, jag tror inte jag har känt den känslan (av inga bekymmer) på år och dar. Den är säkert trevlig och skön. Men vi känner ju att vi lever iaf! ;)
Skicka en kommentar