måndag 16 april 2012

Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd!

Jag är livrädd för att gå till tandläkaren men jag är inte rädd för själva ingreppen. Det finns bedövning om det gör ont. Smärta går att lindra. Jag är rädd för att ha många saker i munnen, samtidigt som jag ligger ner i en smal tandläkarstol. Då har jag ingen kontroll förstår ni. Då får jag ångest och panik. Tillsammans blir det panikångest. Ändå utsätter jag mig för denna fasa att inte ha kontroll. Som att hoppa rakt ut för ett stup utan fallskärm. Döden alltså. Jag kunde ju helt sonika skita i att gå dit. Det gör jag ju inte. Jag kommer dit på utsatt tid, hyperventilerande med axlarna i öronhöjd, med en miljard toabesök bakom mig och dessutom dålig sömn på det. I morgon ska jag dit! Till tortyrkammaren med min ångest som enda följeslagare. Jag har det t o m jobbigt när jag är med barnen hos tandläkaren (om dom vill ha mig med). Då lider JAG och herregud som jag fått agera filbunke medan svetten lackat och paniken stått mig upp i halsen. Jag är en mästare på att spela lugn som en filbunke. Det har jag fått mycket beröm för av min tandläkare och tandhygienist. Nu tror ni säkert att jag ska göra något vansinnigt, fruktansvärt, hemskt jobbigt men det ska jag inte egentligen. Jag ska ta avtryck av mina tänder och så ska det prepareras lite för den kommande nya tanden. Inget som gör varken ont eller är utdraget plågsamt. För mig är det fasan personifierad att få en form med lite jox i munnen. Jag kommer att dö! Det är min övertygelse!! Yngsta tycker att jag är en tönt för att ta avtryck av gaddarna gör varken ont eller tar lång tid. JAG VET DET! Min panikhjärna (där oförnuftet bor) vet INTE det...
Nu ska jag försöka tänka positiva tankar och framför allt slappna av.
"Jag är inte rädd för att gå till tandläkaren, jag älskar det!", blir mantrat för resten av dagen och fram tills det blir dax.

Pöss på er.

11 kommentarer:

Monica sa...

Jag vet hur du känner dig!
Hade det inte varit en sketen tisdagskväll imorgon så skulle du och jag ha firat med bubbel för våra bedrifter imorgon... ;)
Pöss och lycka till!

kvinnan med koftan sa...

Vet precis hur du menar....ligga där och överlämna kontrollen till någon med som skyddar sin mun mot mig med munskydd....fy vad man känner sig liten

Ezter sa...

Jag tycker du är stark som går dit! Önskar att några i min ganska närhet också gjorde det. Där har framtänderna ruttnat bort. Hur kul är det när man är 50?

Madeleine sa...

Lovar tänka på dig i morgon.
STOR kram!!

Gökboet sa...

Du har min fulla förståelse, jag lovar!!!! Och självlart jag tänker på dig i morgon!

Bamsekram!

Mammahäxan sa...

Duktig du är! Det är ju det som är mod, att göra det man är rädd för.

Singelmamman sa...

Du kanske läser min kommentar innan i morgon så jag återkommer om att göra avtryck och att ha jox i munnen. Kan bara säga att jag har full förståelse för din ångest! Själv är jag vansinnigt rädd för ilande, och självklart smärtan. Fast jag har förstått att mycket av det jag trott ska göra ont inte har gjort ont.

Moj sa...

Usch...stackare!

Kramar i massor..
Moj

Madlar sa...

Har lyckats jobba bort tandläkarskräcken som grundlades i barndomen. Med hjälp av superpedagogiska tandisar kan jag numera, utan att grina o hyperventilera, ligga still i stolen, blunda o meditera mig bort. För att hålla känslan i schack går jag till hygienist 2g/år trots att det bara finns lite tandsten att skrapa.

Marianne sa...

Du ÄR modig för även om det inte gör ont så är det skitjobbigt att ta avtrycken.En jättespade fylld med gegga in i en hälften så stor mun...usch!

Shamrock sa...

men kan du inte få något lugnande? Det finns ju specialtandläkare för folk som är rädda