söndag 26 februari 2012

När jag inte har alla hästar hemma.

Inte ens en liten hästskötare fanns att tillgå.
Då ställer jag stekpannan på spisen och sätter på plattan. Drar i lite olja och smör.
Går och kollar lite på teven. Sätter mig bekvämt tillrätta med fötterna på bordet och sappar runt bland kanalerna, fastnar i ett program som om det inte fanns någon middag att tillaga. Blir abrupt avbruten av en frän bränd doft och först då trillar poletten ner att jag faktiskt höll på med matlagning.
Hur länge jag satt i soffan?
Säkert 15 minuter.
Ridå.

Pöss på er.

11 kommentarer:

Fru Venus sa...

Var det bara din näsa som reagerade?
Ja :-) visst var sjöboden bekant! Underbara tider.... ;-) KRAM

Åsa sa...

Oooopss...
Tur det gick bra!

Shamrock sa...

låter bekant

Susanne sa...

Sånt som händer ;)

Åsa Hellberg sa...

Jag har kokat ägg på det viset. Till sist exloderade de:)

Petra sa...

Vilken tur att det inte blev några skador.

stort och smått sa...

Väldigt lätt hänt. Allt för lätt hänt.

Ezter sa...

Skönt man inte är ensam!

Suzan sa...

woups!

Singelmamman sa...

Japp, sånt händer. Många stekpannor blir det...

Lisbeth sa...

Ryser när jag tänker på vad som skulle kunnat hända. Vilken tur att näsan fungerade som den skulle och du vi kan ta bort minst hälften av måndagarna tycker jag.
Trots det Ha en fin måndag