måndag 17 oktober 2011

Making whoopies och leker paparazzi.

Yngsta gjorde whoopies igår och jag försökte att inte "hjälpa till".
Jättegott! Det är allt jag säger. J.Ä.T.T.E.G.O.T.T!
Whoopies med mascarponefyllning smaksatt med vanilj och florsocker.
Sweet!

Surt! sa räven om rönnbären...det tyckte inte koltrasten(arna).
Jag skulle fota koltrastarna i rönnbärsträdet på utsidan huset också. Innan jag hade smugit klart bakom gardinerna som västra paparazzin var det bara en koltrast kvar. Ser ni den?
Det var söndagen det och idag är det måndag.

Idag går mina tankar till Åland och Fru Venus vars liv igår ställdes på sin spets.

Pöss på er.

8 kommentarer:

Snäckskalsdalen. sa...

Vilka mumsiga kakor. Först trodde jag, när jag bara såg bilden som liten i blogglistan, att det var pannbiffarna du stekte häromdagen, men nu ser jag att det är snäppet bättre och med godiskräm inemellan.
Koltrasten ser jag!
Kramar

Renée sa...

OMG vilka godisar. EN fråga: var är receptet?

oumberligating sa...

Bättre med en koltrast i skogen....än ingen alls!
Mina tankar går också till fru venus idag!
Ha en fin dag!
Kram ifrån Oumberlige Peter!

Mina dagar sa...

Åh, jäklar va gott det där ser ut!!
Inne hos mig är det lite nyttigare saker som bakats;)

Nu måste jag in till Fru Venus och se vad som har hänt!!!

Ha en fin vecka!
Kram Eva

Petra sa...

Så goda de ser ut.
Synd att du inte kom, hoppas du känner dig bättre.

Kramar

I min värld sa...

De där godisarna ser väldigt mumsiga ut kan man få ett litet recept kanske?
Koltrasten ser jag faktiskt trots att jag har förlagt glasögonen :-)

Malla sa...

jag måste ju prova baka dom själv då :D

Jenni sa...

Whoopiesarna såg jättesmarriga ut när man sitter här i natten och är hur gottsugen som helst ju.

Hoppas det löser sej till i morgon med "Chefsdiskussionerna"...ibland blir det ju bara "så fel".. :(

Jag läste också inne hos Fru Venus det fruktansvärda som hänt....man blir mållös och helt bestört. Så fruktansvärt....men tur att alla klarade sej fysiskt i alla fall. Psykiskt tar nog en sån här händelse lång tid att läka...usch.

Kram på dej!
Jenny