söndag 18 september 2011

Hur mycket tid...

...får bloggandet egentligen ta?
Måste man skriva varje dag?
Jag har 133 goa följeslagare till min blogg. Jag är jätteglad för att ni vill följa lilla mig och läsa det jag skriver. NI är underbara och utan er, ingen blogg! Så enkelt är det.
Jag följer många bloggar. En del av av er är låsta, andra bloggar sällan, en del har slutat. Det är svårt att finna tid till att hälsa på hos er, det tar timmar av tid som jag kanske inte alltid har. Jag prioriterar vilka jag ska läsa (med läsa menar jag både läsa och kommentera) och får dåligt samvete för jag vet att ALLA har något intressant att berätta eller bilder att visa. Det är ju i grund och botten därför man bloggar, för att få respons på något man skrivit eller vill visa i bild. Kommentarerna är det bästa. Gensvaret. Det är ju DET man vill ha!
Jag har märkt att jag mer och mer bloggar och läser bloggar på arbetstid. AJA BAJA!! Får man inte göra, jag vet det.
Nu tror ni kanske att jag ska sluta blogga? Njaeä det hade jag inte tänkt men det kan bli lite glesare mellan inläggen för jag måste läxa upp mig själv och bli mer disciplinerad. Avbloggifiera mig lite. Lite så. Se om inläggen kommer lättare till mig än när jag känner att det måste bli ett inlägg eller två per dag "bara för att".
Hur tänker ni?
Hur mycket tid får bloggandet ta?
Har bloggandet blivit ett "måste" istället för något roligt och lustfullt?
Pöss på er.

24 kommentarer:

Gökboet sa...

Inga måsten alls, både när det gäller egen och andras bloggar! Om du frågar mig alltså... Du bestämmer!

Kram på dig Gafflan!

Melinda sa...

För mig är det lite hur jag känner, hur många inlägg jag gör om dagen. Ibland ett, ibland många mer.. Kram

Susanne sa...

Får inte bli ett måste, för då blir inläggen inte bra till slut.
Bloggandet och läsandet av andras bloggar gör jag för att koppla av
Kram

Mamma J sa...

FÖr mig går det i vågor. Mer ibland, betydligt mindre däremellan. Hellre paus mellan inläggen än något framkrystat med enda syfte att fylla på...

Jag läser också andras bloggar i vågor. Ibland kan jag inte tänka mig något roligare än att läsa bloggar och ibland känner jag inte alls för det. Och jag gör som jag VILL. Jag är en stor flicka :-).

Det är du också. Du får bestämma själv :-).

nillas liv på pinnen sa...

Jag har inga regler för hur mycket tid det får ta. Det ger så mycket att blogga och får därför ta den tid det tar. Ibland mycket tid, ibland mindre.

Sus sa...

Sedan iFåånens intrång kan jag blogga när som. Att blogga tar ingen tid. Att läsa bloggar är det som är tidskrävande.

Dock är min familj glad över mitt bloggande. För det har gjort att vi bla fått träffa dig och din familj.

När de lessnar slutar jag.

Gittans Pysselsida sa...

Inte måste man göra nya inlägg varje dag eller...???
Eller är det därför man har få besökare och ännu färre kommentarer för att man inte bloggar ofta..??
Ha det gott Inga

Krakelsprakel sa...

Blogga från hjärtat!

Mångmamma sa...

För mig har bloggandet blivit lite av ett måste - men ett roligt sådant.
Däremot har jag slappnat av lite när det gäller att kommentera hos andra, även om jag vet hur mycket jag själv uppskattar kommentarer.
Försöker "skumma" igenom de viktigaste (för mig) bloggarna varje dag men inte alltid jag hittar precis rätt ord att lämna efter mig!
Å andra sidan är min blogg tätt förknippad med mitt jobb och det är kanske lättare då, om man som jag har världens roligaste arbete - krönikör!?
Gör som du själv vill Gafflan, utan att ha dåligt samvete!
Kram

Knasterfaster sa...

Bloggandet är inget måste för mig men kanske ett beroende. Jag skriver för min egen skull och så blir jag förstås jätteglad när jag får kommentarer. Det är som en terapi och ett substitut för de IRL-vänner som jag inte har. När jag har semester så brukar jag även ha blogg-semester.

Malla sa...

jag är beroende, som Knaster :)
Men det är ingt måste. Jag skriver inte om jag inte har ngt att skriva om, men det har ja gnästan alltid :P
Skriv när du vill, vi är då kvar här!

Märta sa...

Näe, inte måste man tänka på att prångla ut inlägg "bara för att", skriv när du har tid, lust och känner för det.

Själv skriver jag inte så många inlägg men älskar verkligen att läsa andras för bloggsfären är så otroligt givande. Men ibland tar jag paus, från både skrivande och läsande, när den "verkliga" världen tar för mycket tid.

Det ska aldrig någonsin kännas krävande att blogga och dina läsare kommer ju att finnas kvar även om du uppdaterar mer sällan. För Gafflan ÄR ju en härlig del av den här sfären! *kramen*

Stattinskan sa...

Jag är inne på mitt tredje bloggår nu och jag har väl ändrat strategi lite. Följer ingen blogglista längre utan försöker gå på återbesök till dem som kommenterar hos mig ... och så har man ju sina favoriter som är ett måste varje dag :-)Har väl vacklat emellanåt om bloggen ska finnas kvar, men då tar jag en lägre växel istället och det fungerar hufsat för mig!
Gomorron Gafflan :-)

Maria sa...

För mig har det blivit lite ett måste.
Både att läsa ALLA nya inlägg från de bloggar jag följer OCH lägga ut minst 1 inlägg om dagen.
Men jag har ju inte bloggat så länge utan har ju fortfarande nybörjarens nyfikenhet som håller igång mig.
Jag inser att det inte håller i längden utan jag måste hitta ett sätt att bo både i Blogglandia SAMT här hemma med min riktig familj.

Tycker du har sunda tankar om ditt förhållningssätt till bloggeriet.

Åsa Hellberg sa...

För mig måste det vara lustfyllt, annars kan jag nog lika gärna lägga av.

Linda aka Javamorsan sa...

Har hittat ett system för mitt bloggande. Jag bloggar max 2 inlägg per dag. Oftast bara ett ( får ju mer kommentarer per inlägg så ha ha )

Sen vad det gäller andras bloggar har absolut dom som läser och kommenterar min företräde. Hinner jag sen tar jag resten av alla jag gillar :)

Mitt bloggande tar ungefär 2 timmar per dag om jag struntar i att svara på alla kommentarer. Svarar jag så kanske en halvtimme till. Men jag sprider ut det över en hel dag så snor det inte så mycket tid av mig :)

Tant Björn sa...

Nej bloggandet får inte bli ett måste, då blir det ju inget kul. Jag försöker ta en stund varje kväll om jag orkar annars får det bli en annan dag. Det finns ingen risk för att jag försvinner från dig även om du bloggar mer sällan. Håller med om att det tar mycket tid ibland, man har ju ett liv också...kanske

Alfahannen sa...

Svar från en avsomnad (men kanske så småningom återuppstående) bloggare.

Personligen har jag alltid ställt hårda krav på mig själv att hela tiden skriva "läsvärt", och med läsvärt menar jag sådant som jag själv skulle vilja stanna upp och ta mig tid att läsa igenom.

Denna inställning kräver i mitt fall ett ständigt flöde av inspiration och glöd, vilket i sin tur hänger på vilken sinnesstämning jag befinner mig i. Där är haken för min del.

För att vara en bloggare som skriver "roligt" så är jag paradoxalt nog en människa som försätter mig i djupa grubblerier emellanåt, grubblerier som obönhörligen tar ner sinnestämningen till en nivå där det slutligen låser sig för mig med skrivandet.

Men det är samtidigt så att just dessa grubblerier som ligger till grund för det jag skriver om.

"Att vara rolig är en allvarlig sak"

Det är jävligt sant.

Det finns förstås inga regler, ditt eget flöde och din egen energi är det som sätter gränserna, Gafflan.

Och du har en fenomenal förmåga att lyfta fram de mest alldagliga ämnen, polera upp dem och slutligen låta oss andra beskåda dem ifrån din alldeles egna vinkel.

Och du tycks dessutom göra det med lätthet. Gott så, eller hur?

Du har en gåva, vilket ditt imponerande antal bloggföljeslagare skvallrar om.

Du gör precis som du känner, finns inget rätt och fel.

Kram på dig från Alfahannen (jodå, liket lever) :)

Ettie Bee sa...

Åh, Gafflan... dessa frågor har jag ställt mig länge nu. Kanske därför jag knappt skriver längre. Eller så är det bara lusten och tiden som inte riktigt vill finnas där och promenera i takt med mig. Inga påtvingade, framkrystade inlägg för min del. Alfahannen sätter - som vanligt ;-) - ord på hur jag känner. Jag vill (ibland) men kan inte lägga tid alls på bloggandet just nu... Varken eget eller andras. Kram på dig!

Åsa sa...

Det är helt upp till var och en! Både hur man bloggar själv, och läser andras bloggar!!

Mallan sa...

Jag fick också införa restriktioner för mig själv angående bloggandet. Men nu läser jag och skriver endast när jag hinner. Ibland mer och ibland mindre.

Shamrock sa...

Ja du ibland hinner man inte med och ibland har man hur mycket tid som helst. Det får bli som det blir

Fru Venus sa...

Jag är åt andra hållet. Har lovat att inte pina er/skriva mer än fyra inlägg om dagen, för här bubblar det bara. Sen om det är vettigt eller inte, det kan jag inte svara på. Jag kan (tyvärr) inte göra det på arbetstid då jag har ett jobb där jag inte har tillgång till dator, så det blir blogg istället för TV :-) Pösspöss

Fru Gårman sa...

Lite ångest får jag ju när jag inget har att leverera.