torsdag 27 januari 2011

Drama.

Drama nr 1:
Tidig morgon hos Gafflans. Döttrar sena. Yngstas telefon är försvunnen...BORTA...kan inte hittas. Yngsta iväg till skolan utan telefon men kallsvettig (hon sa så "mamma jag blir alldeles kallsvettig..."). Jag letar vidare, ringer till den. Inget svar, mest troligt satt på ljudlös. Jag är inte förvånad att en telefon försvinner för det händer rätt som det är men då är det ALLTID äldsta. Yngsta har järnkoll på sin telefon.
Jag ringer möbelbutiken vi besökte igår men ingen telefon har hittats men dom ringer mig om dom hittar den. För er som inte varit på Wedels så kan jag berätta att det är ingen vanligt butik med enplanslösning. No oh no! Det är ett virrvarr av rum i olika våningar och etage...till slut vet man knappt var man varit. Jag och yngsta hade i alla fall varit i HELA butiken, överallt. Provsuttit soffor och fåtöljer, legat i sängar och suttit vid matsalsbord. Rubbet. Dom ringde förut från Wedels, en kund hade hittat telefonen i en fåtölj. Lycka!!!

Drama nr 2:
Äldsta letar efter sitt USB-minne. Skolarbete finns där och läxa skulle göras. Herregud! Hela huset vändes upp o ner. Så trodde hon att minnet låg i jeansen som jag, naturligtvis, lagt i tvättmaskinen och startat. Tömma maskinen från vatten och öppna, leta fram jeansen men inget jävla USB-minne!!! Leta i hundramiljoner väskor, jackor mm (jag överdriver lite) utan resultat enbart för att hitta lilla minnet på hennes rum...brevid sängen...under putstrasan till glasögonen!!!!
ORKAAAAAAAAA!
Pöss på er.

10 kommentarer:

Nica sa...

Hah -kunde vara en dag i mitt liv! Känner igen mig så mycket.
Vilken ooootrolig tur med mobilen!! :) Sånt där som gör en lycklig och glad - och stärker tron på människan.
Och att leta ordentligt... det är min äldstes största problem tror jag.
Han brukar säga att han har vänt upp och ner på rummet. Så går jag in. Det brukar ta 30 sekunder, så har jag lyft på något och vips, trollat fram det försvunna :)

Men vilken tur, som sagt. Båda dramorna slutade lyckligt:)

Annica sa...

Ja, de har tur som har sin mamma som fixar! :)

Alexandra sa...

Men du, lite drama kryddor vardagen rätt fint ibland. :-)

Anna sa...

Vilket letande! ibland ligger sakerna för nära, man blir halvblind :)

Tur att mobilen kom tillbaka! Kram

Trollpackan sa...

Kan ju vara kul med lite drama nu och då, skulle kanske bli lite för lugnt och lååångtråkigt annars;)
Härhemma så är det Maken som lägger bort saker och ting, dessutom så ser han aldrig prylarna när han sedan letar.
Jag har försökt att förklara att allt inte kan ligga överst och längst fram....

Realisten sa...

Puh, två dramatiska händelser samma dag! :) Hoppas du får en lugn kväll!

Snäckskalsdalen. sa...

Det är spännande nästan jämt där borta på andra sidan!
Kramar

Shamrock sa...

Visst längtar man ibland till att de ska flytta hemifrån och man ska få lite lugn och ro... Tur att allt kom tillrätta

Åsa Hellberg sa...

Lyfter inte dina ungar heller på grejer när de letar?
Jag tycker det är skitkul och så korkat att jag inte ens blir irriterad längre:)

Renée sa...

Jag har ett barn som är virrigare än nåt annat så jag är tacksam för att jag har just bara ETT barn...