onsdag 7 oktober 2009

Dagen.

Har varit uttröttande...eller kanske inte.
Inget blev det gjort heller!
I-/urplock av diskmaskinen, kollade in tvätten men...nej! Konstaterade bara att ja, den högen var stor!
Middag lyckade jag få till i alla fall, inte illa.
Seg som sirap känner jag mig.
Promenix i raska takt och en jävla motvind blev det, solen lyste ju så jag var bara tvungen att gå ut.
I dag lyckades jag med konsstycket att nästan bada med kläderna på! Det blåste (minst) styv kuling och jag tog som vanligt vägen runt strandkanten. På ett ställe är gångbryggan väldigt låg och vattennära, i dag var det mycket vågor, blåsigt och högt vatten. Jag springer/skuttar fort som ögat förbi där tänkte jag, för i min fantasi är jag smidig som en puma och jag ville inte klättra upp i berget för att komma förbi! Mitt i språnget, så att säga, blir halva jag föremål för en stor våg så att mina glasögon och jag blir dränkta i havsvatten (nu ser jag ingenting), iPoden nästan far i vattnet och så halkar jag på våta stenar!
Det var nära Gafflan hade fått bada och idag såg det inte varmt ut i havet kan jag meddela!

3 kommentarer:

Joacim sa...

Haha, visst är det typiskt?

Man ställs inför ett litet dilemma, och man ser en teoretisk lösning på problemet i sitt huvud, sen morskar man upp sig och tar språnget...då kan man ge sig attan på att Moder Natur bestämt sig för att sabba alltihop.
Det händer mig varje gång, om det så gäller att hoppa över en dyngpöl eller gå balansgång på stenar över en bäck. Det slutar alltid i tandagnissel och spektakulära svordomar.. :)

Gafflan sa...

Jag stod en lång stund och verkligen övervägde om jag inte skulle klättra upp en bit i berget men...jag är ju lat och tror ju som sagt att det bor en puma eller gazell i min kropp. Det är fasen att man ska vara så graciös! ;)

Mamma J sa...

Ojdå!