tisdag 1 september 2009

Veckans sanning.

Känner en stark motvilja så fort ordet städning nämns. Ja, men sug på den här då. Hur kul på en skala är det egentligen dra runt snabeldraken, damma, torka golv, skura toaletter, plocka, plocka, plocka, plocka...Ja ni fattar. Det konstiga i vårt hem är alla saker som bara ligger och dräller som ingen vill kännas vid och som aldrig har begåvats med "ben" att ta sig tillbaka till sin ursprungliga plats.
Ibland önskar jag att jag kunde ha samma inställning som yngsta dotter har till städning. När jag ber henne att städa på sitt rum svarar hon ibland med motfrågan "-Hur menar du då?" (oftast så vill jag att man ska kunna komma in i rummet, inget konstigt)
Ja, så var det med städningen, ett nödvändigt ont men så skönt när det gjort!

Inga kommentarer: