Kanske inte så intressant om man inte hela tiden måste bita sig i läppen för att inte säga djävlar, fan och helvete när två präster är närvarande (och ungdomsledare). Undrar om jag inte får en liten släng av tourettes syndrom just när jag absolut inte ska eller får säga/göra olämpliga saker. Det är ju pinsamt nog för fjortisen att ha mamman med sig och att då svära som en borstbindare är kanske inte så lämpligt.
Men jag klarade det!
Sen ville tonåringen inte gå med mig hem för hon skulle prata med sina kompisar så jag ställde mig lite längre bort och liksom fällde ut mina paraboler för att höra vad dom sa för det fnissades så mycket. Då spände hon ögonen i mig och mimade att jag skulle GÅ!
Som den goda mor jag är så...gick jag hem...ensam. (hon kom hem tre minuter efter mig så hon var inte så långt borta)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar